throughsignsandwonders

Vara Jesu lärjunge idag


3 Comments

God’s touch. Guds beröring. Le contact de Dieu.

In English, på svenska, en français.

See previous blog post from France 2 weeks.

In a small town in the South of France

Even though the meeting was in full swing and the meeting room lay between our room and the bathroom, I said good night and closed the door. We were in a small town in southern France at a house church. After a busy day, after 1.5 weeks of intensive mission on the route, it became too much for me.

Brother Samir had addressed me in French and I asked what he said. He tried again and I asked what he said. This happened a number of times until he said “Are you tired Camilla? Have you forgotten the French?” Then I realized it was time to pull back.

God did wonders

It had been a wonderful day. I had successfully kickstarted the man in the house, along with a sister who just wanted to observe. At first, I healed a young man, and then he prayed for the rest, most of them being healed. I was able to record multiple videos and he even took the next step to ask people himself. We also met a woman of peace who wanted to meet again.

In the evening I would teach “the 4 soils”, but I thought no one listened, because I was the one speaking. Our friend Samir from Toulouse had said that I was like his mother and Peter as his big brother. Instead of being happy that he sees us as a family, I felt old. When we came here, there were no towels and I thought the lady in the house forgot, but she replied that she did not know if we needed any. In addition, some other small things happened, which meant I did not feel welcome.

Samir preached inspiring in the evening and the brothers Claude and Emmanuel shared their hearts. However, it felt like a traditional revival meeting, which I usually dislike (it’s in the box). I should instead think that these are people who are about to be lost for ever, as we are in the process of fishing. A man was baptized. Emmanuel shared “chess to salvation”, with another man and suddenly another wanted to be baptized. Finally, a third person was also baptized. I went into the bedroom because I was exhausted and I just couldn’t take it anymore. After awhile, Peter came in and was fascinated by the fact that two great miracles had passed through his hands.

I love the truth and I love the Bible. But I do not love the people, as much as God loves them, neither the unbelievers nor the saved. I love the truth that we should go out and make disciples, but the people themselves can be difficult. I feel sad and insufficient about it. In addition, I thought that Peter was dedicated only to others and that we did not have enough time together. Everything was simply tough, even though God did many wonders.

I was frustrated

When I woke up the next day, I told Peter that I was frustrated. I said many stupid things; that I did not feel welcome, that everything felt negative. I was told we would stay longer than planned, instead of going shortly after breakfast. It just got too much again. I did not want to stay, but just leave.

Peter pointed out that I was in the flesh, which made me even angrier. The truth was that I went out into the flesh when I became frustrated in the soul. I just did not know how to get out of it. Then he said that I had to be normal, when we were going to have breakfast. Obviously, I was supposed to be completely quiet. The lady said something nice to me and the Spirit came over me, which made me cry quite aloud. I asked Peter forgiveness and repented to God. God in His mercy restored me.

I took time with God in a prayer walk and time in the Bible, without feeling stressed and then self-time with Tabata (interval training). Had even thought about blogging, but then everyone started pulling me. We were going to celebrate communion together, have lunch and one with the other. So I gave up, but was refreshed in soul and body.

Peter taught that the letter kills and the Spirit gives life. I was again met by God and reminded that it is crucial that we pardon each other, without compromising on the truth. Siblings let us widen our hearts to each other and the great harvest. Note that you, like me, are not God. Take time for Christ and self-time, and He will fill you up and the risk that you “pull out of the Spirit” will be minimal.

Follow the blog by clicking “follow” on the bottom right and share with your friends.

Se föregående blogginlägg från Frankrike 2 veckor.

I en småstad i södra Frankrike

Trots att samlingen var i full gång och möteslokalen låg mitt emellan vårt rum och badrummet, sade jag godnatt och stängde in mig. Vi var i en liten stad i södra Frankrike hos en husförsamling. Efter en späckad dag, efter 1,5 veckas intensiv mission på resande fot, blev det för mycket för mig.

Broder Samir hade tilltalat mig på franska och jag frågade vad han sade. Han försökte igen och jag frågade vad han sade. Detta pågick ett antal gånger tills han sade “är du trött Camilla? Har du glömt franskan?” Då förstod jag att det var dags, att dra mig tillbaka.

Gud gjorde under

Det hade varit en superfin dag. Jag hade framgångsrikt kickstartat mannen i huset, tillsammans med en syster som bara ville se på. Först botade jag en ung man och sen fick han be för resten, vilka de flesta blev botade. Jag fick spela in flera videos och han fick även ta nästa steg att fråga själv. Vi mötte även en fridens kvinna som ville träffas igen.

På kvällen skulle jag undervisa om ”de 4 jordmånerna”, men jag tyckte att ingen lyssnade, eftersom det var jag som talade. Vår vän Samir från Toulouse hade sagt, att jag var som hans mamma och Peter som hans storebror. Istället för att bli glad, att han ser oss som familj, kände jag mig gammal. När vi kom hit, fanns inga handdukar och jag trodde frun i huset glömt, men hon svarade att hon inte visste om vi behövde några. Dessutom hände några andra småsaker, vilket gjorde att jag inte kände mig välkommen.

Samir predikade inspirerade på kvällen och bröderna Claude och Emmanuel delade sina hjärtan. Det kändes dock som ett traditionellt väckelsemöte, som jag får jag allergi av. Jag borde istället tänkt att detta är människor, som är på väg att gå förlorade, som vi håller på att fiska in. En man blev döpt. Emmanuel delade ”schack till frälsning”, med en annan man och plötsligt ville en till bli döpt. Till slut blev även en tredje person döpt.  Jag gick in i sovrummet, för jag var utmattad och orkade inte mer. Efter ett tag kom Peter in och berättade fascinerat, att två stora helanden hade skett genom hans händer.

Jag älskar sanningen och jag älskar Bibeln. Men jag älskar inte människorna, så mycket som Gud älskar dem, varken de ofrälsta eller de frälsta. Jag älskar sanningen att vi ska gå ut och att vi ska göra lärjungar, men människorna i sig kan vara jobbiga.  Jag känner mig ledsen och otillräcklig över det. Dessutom ansåg jag att Peter ägnat sig enbart åt andra och att vi inte fått tillräckligt med tid tillsammans. Allt var helt enkelt jobbigt, trots att Gud gjorde många under.

Jag var frustrerad

När jag vaknade dagen efter, berättade jag för Peter, att jag var frustrerad. Jag sade många dumma saker; att jag inte kände mig välkommen, att allt kändes negativt. Jag fick veta att vi skulle stanna längre än planerat, istället för att åka kort efter frukost. Det blev bara för mycket igen. Jag ville inte stanna, utan bara åka därifrån.

Peter påpekade att jag var i köttet, vilket gjorde mig ännu argare. Sanningen var att jag gått ut i köttet, när jag blev frustrerad i själen. Jag visste bara inte hur, jag skulle komma ur det. Sen sade han, att jag måste bete mig, när vi skulle äta frukost. Det är klart, jag hade tänkt vara helt tyst. Frun sade något fint till mig och Anden kom över mig, vilket fick mig att storgråta. Jag bad Peter om förlåtelse och omvände mig till Gud. Gud i sin barmhärtighet upprättade mig.

Jag tog tid med Gud på en bönepromensad och tid i Bibeln, utan att känna mig stressad och sedan egentid med Tabata (intervallträning). Hade även tänkt blogga, men då började alla dra i mig.  Vi skulle tillsammans fira nattvard, äta lunch och det ena med det andra. Så jag gav upp, men var uppfräschad i själ och kropp.

Peter undervisade att bokstaven dödar och Anden ger liv. Jag blev åter mött av Gud och påmind att det är avgörande att vi förbarmar oss, dock utan att kompromissa med sanningen. Syskon låt oss vidga våra hjärtan för varandra och den stora skörden. Notera att, du som jag, inte är Gud. Ta tid för Kristus och egentid, så fyller Han dina depåer och risken att du ”trillar ur Anden” blir minimal.

Följ bloggen genom att trycka på “follow” längst ner till höger och dela gärna med dina vänner.

Cliquez ici pour lire le précédent poste dans la série.

Dans une petite ville du sud de la France

Même si la réunion était en plein essor et la salle de réunion se trouvait entre notre chambre et la salle de bain, j’ai dit bonne nuit et fermé la porte. Nous étions dans une petite ville du sud de la France dans une église de maison. Après une journée bien remplie, après une semaine et demie de mission intensive sur l’itinéraire, c’était trop pour moi.

Le frère Samir s’est adressé à moi, en français et j’ai demandé ce qu’il a dit. Il a essayé à nouveau et j’ai demandé ce qu’il a dit. Cela s’est produit un certain nombre de fois jusqu’à ce qu’il ait dit: “Es-tu fatiguée Camilla? As-tu oublié le français?” Ensuite, j’ai compris qu’il était temps pour moi de me retirer.

Dieu a fait des prodiges

C’était une journée merveilleuse. J’ai réussi à “kickstarter” l’homme de la maison, avec une sœur qui voulait juste observer. Au début, j’ai guéri un jeune homme, puis il a prié pour les autres, la plupart d’entre eux furent guéris. J’ai pu enregistrer plusieurs vidéos et il est passé à l’étape suivante en abordant lui-même les personnes. Nous avons également rencontré une femme de paix qui voulait nous revoir.

Dans la soirée, je devais enseigner ”les 4 sols”, mais je pensais que personne n’écouterait, parce que c’était moi qui le faisait. Notre ami Samir de Toulouse avait déclaré que j’étais comme sa mère et Peter comme son grand frère. Au lieu d’être heureuse qu’il nous voie comme une famille, je me suis sentie âgée à ses yeux. Quand nous sommes arrivés ici, il n’y avait pas de serviettes à notre disposition et j’ai pensé que la femme de la maison les avait oubliées, mais elle a répondu qu’elle ne savait pas si nous en avions besoin. En outre, d’autres petites choses se sont passées, ce qui signifie que je ne me suis pas sentie bienvenue.

Samir, inspiré, prêcha le soir et les frères Claude et Emmanuel ont partagé leurs cœurs. Cependant, c’était comme une réunion de réveil traditionnelle, ce que je n’aime pas généralement (c’est dans la boîte). J’aurais dû plutôt penser que ce sont des personnes qui sont sur le point d’être perdues pour toujours, et que nous sommes dans le processus de pêcher. Un homme a été baptisé. Emmanuel a partagé «l’échec du salut» à un autre homme et tout à coup un autre a voulu être baptisé. Enfin, une troisième personne a également été baptisée. Je suis allée dans la chambre parce que j’étais épuisée et que je n’en pouvais plus. Après un certain temps, Peter est entré et était fasciné par le fait que deux grands miracles ont passé par ses mains.

J’aime la vérité et j’adore la Bible. Mais je n’aime pas les gens, autant que Dieu les aime, ni les incroyants ni les sauvés. J’aime la vérité que nous devons sortir et faire des disciples, mais les gens eux-mêmes peuvent être difficiles. Je me sens triste et pas à la hauteur à ce sujet. En plus, je pensais que Peter était dédié uniquement aux autres et que nous n’avions pas assez de temps ensemble. Tout était pénible, tout simplement, même si Dieu avait fait beaucoup de prodiges.

J’étais frustrée

Quand je me suis réveillée le lendemain, j’ai dit à Peter que j’étais frustrée J’ai dit beaucoup de choses stupides; que je ne me sentais pas la bienvenue, que tout était négatif. On m’a dit que nous allions rester plus longtemps que prévu, au lieu d’aller tout de suite après le petit-déjeuner. C’en était trop encore. Je ne voulais pas rester, mais je voulais juste partir.
Peter m’a souligné que j’étais dans la chair, ce qui m’a rendu plus en colère. La vérité est que j’étais dans la chair quand j’étais frustrée dans l’âme. Je ne savais pas comment m’en sortir. Puis il m’a dit que je devais être normale quand nous allions prendre le petit déjeuner. De toute évidence, j’étais censée être complètement silencieuse. La dame m’a dit quelque chose de gentil et l’Esprit est descendu sur moi, ce qui m’a fait pleurer assez fort. J’ai demandé à Peter pardon et je me suis repentie devant Dieu. Dieu dans sa miséricorde m’a restaurée.

J’ai pris du temps avec Dieu dans une marche de prière et un temps dans la Bible, sans me sentir stressée et ensuite dans l’après-midi avec Tabata (formation à l’intervalle). Je pensais même à travailler sur mon blog, mais tout le monde voulait m’avoir avec eux. Nous allions célébrer la communion ensemble, déjeuner l’un avec les autres. J’ai donc abandonné, et j’ai été rafraîchie dans mon âme et mon corps.

Peter a enseigné que la lettre tue mais l’Esprit vivifie. J’ai été de nouveau rencontrée par Dieu et m’a rappelé qu’il est essentiel que nous nous pardonnions sans compromettre la vérité. Frères et sœurs élargissons nos cœurs les uns envers autres et à la grande moisson. Notez que vous, tout comme moi, nous ne sommes pas Dieu. Prenez du temps pour Christ et pour vous-mêmes et il vous remplira et le risque que vous ”sortiez de l’Esprit” sera minime.
Suivez le blog en cliquant sur “follow” en bas à droite et partagez s’il vous plaît avec vos amis.

Advertisements


Leave a comment

I do not lead. Jag leder inte.

Talking walk

Romans 8:14
For all who are led by the Spirit of God are sons of God.

On the go in the woods

Peter and I were out in the woods. Usually it is he who goes before and me after. This sometimes annoys him. He thinks we look certain couple, where the man walks before and the woman subjected follows long after.

Irritated, he suddenly insisted that I should take the lead. What then happened was a telling picture of how it should look when we follow Jesus.

Namely, I continued walking and he went with me, but on every road trip I stopped for guidance. Should I continue, fold or wait? I listened with big ears and patient mindedness.

The question is why I did not just go anywhere. And why did I go so safely on the road when no road crossing appeared?

The answer was that Peter as a leader had told me to take the lead. So, as long as he did not say anything else, just keep going. If, on the other hand, I came across a cross road, I could not make my own decision because he was leading.

Follow the Lamb

This became such a nice picture of being a disciple of Jesus and following the Lamb, where the Lamb goes. I do not own my life, He bought me and I have died to my selfish nature and now I do not live, but He lives in me. I am Hid and He is mine.

Are you your own? Or do you belong to Him? In that case, stop fight and incline your heart. Sacrifice the self-life daily. The ego is our foul enemy. It drives us to live a life with ourselves at the center. Realize that it is not the sun that circles around the earth, but the earth around the sun (see poem).

There is a price to pay and it is not to decide for yourself, but to follow Him who decides. He said to go, but at the crossroads it’s time to listen. In what direction does he lead us to take the next step or if it is time to stop or turn around.

 

Talande promenad

Romans 8:14
Ty alla som drivs av Guds Ande är Guds söner.

På gång i skogen

Peter och jag var ute och gick i skogen. Som oftast är det han som går före och jag efter. Detta retar ibland upp honom. Han tycker vi ser ut som vissa par, där mannen går före och kvinnan undergivet följer långt efter.

Uppretat, insisterade han plötsligt på att jag skulle ta täten. Vad som då inträffade, blev en talande bild på, hur det borde se ut, när vi följer Jesus.

Nämligen travade jag på och han gick med mig, men vid varje vägskäl stannade jag upp för att få vägledning. Skulle jag fortsätta, vika av eller vänta? Jag lyssnade in med stora öron och tålmodigt sinnelag.

Frågan är varför jag inte bara gick på åt vilket håll som helst? Och varför jag gick så tryggt på vägen, när inget vägskäl dök upp?

Svaret var att Peter som ledare, hade sagt till mig att ta täten. Så, så länge han inte sade något annat, var det bara att fortsätta att gå. Kom däremot ett vägskäl kunde jag ju inte ta ett eget beslut, eftersom han leder.

Följ Lammet

Detta blev en så fin bild på, att vara en Jesu lärjunge och följa Lammet, dit Lammet går. Jag äger inte mitt liv, Han har köpt mig och jag har dött till min själviska natur och nu lever inte jag, men Han i mig. Jag är Hans och Han är min.

Är du din egen? Eller tillhör du Honom? I så fall sluta konstra och böj ditt hjärta. Offra egenlivet dagligen. Egot är nämligen vår lömskaste fiende. Det driver oss att leva ett liv med oss i centrum. Inse dock att det är inte solen som kretsar kring jorden, utan jorden kring solen (se poem).

Det finns ett pris att betala och det är att inte bestämma själv, men följa Honom som bestämmer. Han har sagt gå, men vid vägskälen är det dags att lyssna in. I vilken riktning han leder oss till att ta nästa steg eller om det är dags att stanna upp eller vända om.

 


2 Comments

Children in house church, part 1. Barn i husförsamling, del 1.

Clic here to read part 2.
Klicka här för att läsa del 2.

But how are you doing with the kids?

Written by Helena Cashin, Simple Church Uppsala.

There is a lot to say about children and house congregation, but in this article I will limit myself to saying something about why it is important that we meet together, regardless of age, and how it can work well.

Sometimes when we meet as a congregation, we are reminded that we meet in Jesus’ presence, like a spiritual family, on a mission. It’s both a vision of what we want to be, a reminder of why we meet and some of the motivation why we do not want to divide ourselves by age (not always at all, read on, I’ll develop this). We are a family and the family consists of people of different ages.

For this to work, we need adults to think about how we look at the children, their relationship with Jesus and their faith. If we believe that the same Holy Ghost is living in us adults live in the children, and that they love and follow the same Jesus as us, so does our faith equal the faith of the children. We can all, regardless of age, teach each other what it means to be a disciple. Most of us adults have more theoretical knowledge than the children and we have a responsibility to set limits and draw limits.

As a parent, my prayer and what I long for our children to get to know, love, and follow Jesus. Me and my husband pray and long for our children to experience what it means to live with Jesus. And to learn this, they must see what it means. Someone has to show them that life. When our children see us pray, read the Bible, praise and love each other as disciples, they will see and experience life as a disciple. We are disciples who train disciples and our children are some of the disciples we train to become a disciple trainer.

Men hur gör ni med barnen?

Skrivet av Helena Cashin, Simple Church Uppsala 

Det finns mycket att säga om barn och husförsamling men i denna artikel ska jag begränsa mig till att säga något om varför det är viktigt att vi möts tillsammans, oavsett ålder, samt hur det kan fungera praktiskt.

Ibland när vi möts som församling brukar vi påminna oss om att vi möts i Jesu närvaro, som en andlig familj, på ett uppdrag. Det är både en vision om vad vi vill vara, en påminnelse om varför vi träffas och en del av motivationen till varför vi inte vill dela upp oss utifrån ålder (inte hela tiden i alla fall, läs vidare så utvecklar jag detta). Vi är en familj och familjen består av människor i olika åldrar.

För att detta ska fungera behöver vi vuxna fundera över hur vi ser på barnen, deras relation till Jesus och deras tro. Om vi tror att samme Helige Ande som bor i oss vuxna bor i barnen och att de älskar och följer samme Jesus som oss så gör det vår tro likvärdig barnens tro. Vi kan alla, oavsett ålder, lära varandra i vad det innebär att vara lärjunge. De flesta av oss vuxna har mer teoretisk kunskap än barnen och vi har ett ansvar för att sätta ramar och dra gränser.

Som förälder är min bön och det jag längtar efter att våra barn ska lära känna, älska och följa Jesus. Jag och min man ber och längtar efter att våra barn ska få uppleva vad det innebär att leva med Jesus. Och för att lära sig detta måste de få se vad det innebär. Någon måste visa dem det livet. När våra barn ser oss be, läsa Bibeln, lovsjunga och älska varandra som lärjungar så får de se och uppleva livet som lärjunge. Vi är lärjungar som tränar lärjungar och våra barn är några av de lärjungar som vi tränar till att bli lärjungatränare.


4 Comments

Jag älskar dig Jesus. I love you Jesus.

image

Jesus är solen

Jag älskar dig Jesus. Du är solen i mitt liv. Jag vill att allt vad mitt liv innebär, ska kretsa kring dig. Många vindkast i läran snurrar runt i atmosfären och det gäller att älska sanningen, och mer och mer både komma till kunskap om den och bli förvandlad av den. Helt enkelt att fortsätta älska dig Jesus, du som är sanningen.

Kära syskon i tron, låt ingen lögn bedra er och få er på fall. Det må vara plattjord-teorin, frågan om dopet är frälsande eller inte, om barndop är en villolära, om skakningar i anden eller grav-sugande är från Gud eller inte. Påminn er om att kunskapen är ett styckverk. Det är tron, hoppet och kärleken som består. Lögner och irrläror  serveras sockersött och smygande. Ibland av dem vi litat på.

2 Peter 2:1a
Men det fanns också falska profeter bland folket, liksom det bland er kommer att finnas falska lärare som smyger in förödande läror.

1 Corinthians 13:12b
Nu förstår jag endast till en del,
men då skall jag känna fullkomligt,
liksom jag själv har blivit
fullkomligt känd.

Systrar och bröder  i Kristus, vi har var och en fått smörjelsen, som undervisar oss om vad som är sanning och vad som är lögn. Vi behöver inte oroa oss, men hålla fast vi Ordet och Anden. Förbli i kärleken och förbli i Kristus. Då lovar Han att förbli i oss. Kärleken till sanningen måste vara starkare, än kärleken till det sammanhanget vi befinner oss i eller den ledare vi lyssnar på. Jesus är sanningen och den överherde vi alla ska följa.

Smygande läror och lögnare inifrån oss själva florerar. Håller det som de lär ut med sanningen? Pröva allt och behåll det goda. Pröva om det är Herren kärt. Håller det Guds standard? Gör upp med synd och fokusera på kärnan i evangelium. Vad har Jesus sagt till oss? Han sade gå ut och gör lärjungar av alla folk, döp dem och lär dem allt vad jag befallt.

Vad gjorde de första kristna? De höll fast vid apostlarnas lära, gemenskapen vid bönerna och brödsbrytelsen. Sedan lade Gud till människor till sin församling när de omvände sig och lät döpa sig på sin tro. De delade Kristus med varandra och predikade Kristus för folket. Många blev helade och befriade. Många kom till tro och lät döpa sig både till Kristus och i Anden. Elden spred sig för att vinna en förlorad värld. De älskade Gud, varandra och andra. Det är vad vi borde fokusera på, inte på plattjord-teorin eller grav-sugande.

De som känner sin Gud står fasta, håller ut och gör erövringar. Bland dem ska du och jag vara. Vi är grenarna och Gud är vinstocken. Om vi förblir i Honom förblir Han i oss. Vi blev inympade av tro och kan bli bortskurna av otro. Låt oss leva i kärleken, så finns det inget som kan få dig eller mig på fall. Var vaken!

Jesus is the sun

I love you Jesus. You are the sun of my life. I want everything what my life means  revolving around you. Many wind of doctrine spins around in the atmosphere and it comes to love the truth, more and more, both come to the knowledge of it and be transformed by it. Simply continue to love you Jesus, since you are the truth.

Dear brothers and sisters in the faith, let no lie deceive you, and cause you to fall. It may be the Flat Earth theory, the question of baptism is redemptive or not, if baptism of children is a heresy, if tremors of the spirit or the tomb-sucking is from God or not. Remind you that knowledge is a piece work. It is faith, hope and love that lasts. Lies and heresies served sugar sweet and insidious. Sometimes by those we trusted.

2 Peter 2:1a
But false prophets also arose among the people, just as there will be false teachers among you, who will secretly bring in destructive heresies,

1 Corinthians 13: 12b
Now I know in part; then I shall know fully, even as I have been fully known.

Sisters and brothers in Christ, we each have received the anointing, which teaches us what is truth and what is a lie. We need not worry, but we stick to the Word and the Spirit. Remain in love and abiding in Christ. Then He promises to remain in us. Love for the truth must be stronger than the love of the context we are in, or the leaders we listen to. Jesus is the truth and the shepherd we all should follow.

Insidious teachings and liar from within ourselves abound. Agree what they teach the truth? Try everything and keep the good. Examine whether it is dear to the Lord. Keeps God’s standard? Make up with sin and focus on the core of the Gospel. What did Jesus say to us? He said go out and make disciples of all nations, baptizing them and teaching them all that I commanded.

What did the first Christians do? They clung to the teaching of the apostles, the community at prayer and the breaking of bread. Then God put people to His congregation when they repented and were baptized on their faith. They shared Christ with each other and preached Christ unto others. Many were healed and delivered. Many believed and were baptized, both to Christ and in the Spirit. The fire spread to win a lost world. They loved God, each other and others. That is what we should be focusing on, not on the Flat Earth theory, or grave-sucking.

Those who know their God stands firm, persevere and make conquests. Among them should you and I be. We are the branches, and God is the vine. If we remain in Him, He remains in us. We were grafted by faith and can be cut away by unbelief. Let us live in love, there is nothing that can make you or me fall. Stay alert!


2 Comments

UTÅT. Out.

 

UTÅT-perspektiv

När du skådat UPPÅT blir följden att du vill GÅ UT.

Gå ut och gör alla folk till lärjungar, gå gå gå…

Gud har befallt oss att gå ut till en förlorad och hopplös mänsklighet. Att gå ut med de goda nyheterna om Jesus Kristus – Guds rena offerlamm. Att drivna av kärlek predika den uppstånde Kristus för folket.

När du varit med Jesus, låt då nåden göra sitt verk i och genom dig. Då får du samma nöd för de förlorade som Gud har. Låt sedan Kristi kärlek driva dig UT!

Matthew 28:19-20
Gå därför ut och gör alla folk till lärjungar! Döp dem i Faderns och Sonens och den helige Andes namn och lär dem att hålla allt vad jag har befallt er. Och se, jag är med er alla dagar intill tidens slut.”

Vi ska gå ut på riktad mission och i vardagen. Vi är helt enkelt Kristi ambassadörer på jorden. Det liv vi nu lever, det lever vi i tron på Guds Son. Vi är inte längre våra egna. Vi har blivit köpta och priset är betalt.

2 Corinthians 5:20
Vi är alltså sändebud för Kristus. Det är Gud som förmanar genom oss. Vi ber å Kristi vägnar: låt försona er med Gud.

Det är Guds godhet som leder till omvändelse inte fördömande. Vi skall öppna deras ögon så att de vänder om från sin egen väg, till den enda Sanna vägen – JESUS.

Acts 26:18
för att du skall öppna deras ögon, så att de vänder sig från mörker till ljus, från Satans makt till Gud. Så skall ni genom tron på mig få syndernas förlåtelse och arvslott bland dem som är helgade.

Du och jag behöver inte tveka. Vi är alla kallade att gå ut. Jesus kom för att rädda världen och det uppdraget fortsätter med oss. Börja där du är och ta sedan ett steg till. Gud har lovat oss att vara med oss intill tidens slut. Min broder och syster i Kristus “Gå ut!”.

OUTGOING perspective

When you seen UP consequence is that you want to go out.

Go forth and make disciples of all nations, go go go …

God has commanded us to go out to a lost and hopeless humanity. To go out with the good news of Jesus Christ – God’s pure sacrificial lamb. Be driven by love to preach the risen Christ to the people.

When you have been with Jesus, let the grace to do His work in and through you. Then you get the same compassion for the lost as God. Then let the love of Christ drive you out!

Matthew 28: 19-20
Go therefore and make disciples of all nations, baptizing them in the name of the Father and of the Son and of the Holy Spirit, teaching them to observe all that I have commanded you. And behold, I am with you always, to the end of the age.”

We’ll go out on targeted mission and in everyday life. We are simply Christ’s ambassadors on earth. The life we now live, that we live by faith in the Son of God. We are no longer our own. We have been bought with a price.

2 Corinthians 5:20
Therefore, we are ambassadors for Christ, God making his appeal through us. We implore you on behalf of Christ, be reconciled to God.

Remember it’s Gods goodness that lead to repentance not condemnation. We open their eyes so that they turn from their own path, to the only true path – JESUS.

Acts 26:18
to open their eyes, so that they may turn from darkness to light and from the power of Satan to God, that they may receive forgiveness of sins and a place among those who are sanctified by faith in me.’

You and I should not hesitate. We are all called to go out. Jesus came to save the world and that mission continues with us. Start where you are and then take another step. God has promised to be with us until the end. My brother and sister in Christ, “Go out!”.


Leave a comment

Mega-kickstart i Uppsala 2015-11-07. Mega kickstart in Uppsala the 7th of November 2015. 

 

Ett hjärta och en själ

Helgens evenemang startade på fredagskvällen med att vi i TLR_SWE (the last reformation Sweden) hade kyrka ihop. Vi åt tillsammans och bad för helgen och varandra. Jag kände en sån gemenskap i Kristus. Vi var verkligen ett hjärta och själ. Peter och jag gick sent till sängs och grabbarna stannade uppe långt in på småtimmarna.

Jag fick veta att Samuel, som flyttat från Bålsta till Gävle, startat en församling i Gävle, efter vår kickstart där. Förundrat och spontant ställde jag frågan “Hur gör ni då”? “På samma sätt som i Bålsta”, svarade han mig. Jag vet inte vilket jag tyckte var mest anmärkningsvärt och fantastiskt. Att han startat en församling, att det var självklart att han startat en församling eller att de gjorde på samma sätt?  Vi har verkligen tappat kontrollen över den frukt vi bär. Skönt att höra att vi gör lärjungar som gör lärjungar. Vi bär frukt för Guds rike tillsammans.

Lördagen började med att Peter inspirerade, som bara han kan göra och jag fortsatte med undervisning och förmaning. Durckheim och Daniel berättade var och en om sin resa i detta med att bota sjuka och nå de förlorade. Killarna gjorde ett drama och sedan följde i vanlig ordning lite förvirring vid uppdelning av teamen.

Tre damer och jag

Mitt team bestod av mig och tre äldre kvinnor Eva, Maria och Maj-Britt. Två av dem visade sig tillhöra samma församling, bo på samma gata, men utan att känna varandra. På tal om stora församlingar eller Guds försyn.  Den tredje kom långväga från norrländska trakter. Alla tre hade gemensamt att de har ett hjärta och en passion för Gud.

Det började med att jag fick be för de första två jag frågade. De blev båda bättre, men upplevde inte ett fullständigt helande. Den andra kvinnan jag adresserade sade först att hon inte hade ont någonstans, men när jag nämnde att vi erbjuder handpåläggning och ser många helanden, ändrade hon sig och erkände att hon led av ryggsmärta. När jag lagt mina händer på hennes rygg och befallt smärtan lämna, frågade jag hur hon kände sig? Det var bättre och jag bad några fler gånger och berättade sedan att det var Jesus som hade helat henne. Hon berättade att hon är muslim. Men att även hon tror på Jesus enligt Koranen. Sedan gav jag henne ett visitkort till hemsidan och berättade om YouTube-kanalen med över 130 filmer om helanden och mirakler. Hon blev väldigt nyfiken och verkade inte kunna bärga sig att se klippen. Sedan gick jag med en syster i taget och de fick bota två sjuka och sedan bytte jag. Det blev ibland långa stunder utan att vi fick be för någon, men sedan slog det till och sedan dröjde det igen. Alla tre fick dock bota minst 2 personer var och alla var mer än nöjda med dagen.

Möten med människor

Några speciella möten med människor var, när Maria botade två thailändare, som sålde julkransar vid ån. Det visade sig att en av dem var katolik och en var kristen. Så uttryckte de sig, katoliken gjorde korstecken och tog emot bön. Båda blev botade efter en bön och helt förundrade. Den ena blev helad från ont i nacken och den andra från ont i axeln. De undrade om man som kristen kan lära sig detta? Då berättade jag att det var precis det vi gjorde idag. Vi lärde ut till andra kristna att predika Kristus genom tecken och under.

Maj-Britt botade en ung kvinna med skadat knä. Hon blev först bättre och efter en andra bön, helt bra. Maj-Britt förstod inte att tjejen blev helad, eftersom tjejen blev chockad och utbrast “detta var läskigt”. Jag fick predika de goda nyheterna om Jesus för henne och hennes två tjejkompisar. Alla tre var väldigt mottagliga och intresserade. Jag erfor hur Guds hjärta gick ut till dem.

Återsamling

Vid återsamingen fick alla teamen vittna och det var lika härligt som alltid. Peter predikade om att fortsätta och det fanns plats för frågor som också ställdes. Teamledarna sände ut sina teammedlemmar och botade de sjuka bland dem. Befrielse  och andedop pågick. Parallellt åkte några av oss till sjön och hade dop under stjärnklar himmel. Dopkandidaten blev samtidigt andedöpt och började på väg upp från vattnet med lätthet tala i tungor.

Abrahams team hade momentum i Gottsunda. De försökte undvika muslimer, men fick bota en muslimsk tjej som blev bättre och bättre. Mamman sade “be en tredje gång” och när de gjorde det, blev hon helt frisk och plötsligt var teamet omringat av hela släkten, som var beskyddande och nyfikna. Någon mer blev botad och sedan var momentumet igång. Underbart!

Team TLR Sweden samlades åter hemma hos mig och Peter. Vi jublade över allt Gud gjort och åt en god middag tillsammans innan vi skiljdes åt. Vilken för själen mättande helg. Tack Jesus all ära till dig!

One heart and one soul

This weekend’s event started on Friday evening with us in TLR_SWE (The Last Reformation Sweden) when we had the church together. We ate together and prayed for the weekend and each other. I felt such a community in Christ. We were truly one heart and soul. Peter and I went late to bed and the guys stayed up into the wee hours.

I was told Samuel, who moved from Balsta to Gävle, started a church in Gävle, after our kick start there. Amazement and spontaneously I asked the question “How do you do then?” “In the same way as in Balsta,” he answered me. I do not know what I found most remarkable and amazing. He started a church, it was obvious that he started a church or that they did in the same way? We really lost control of the fruit we bear. Good to hear that we make disciples who make disciples. We bear fruit for God’s kingdom together.

Saturday began with Peter inspired, as only he can do and I continued teaching and admonition. Durckheim and Daniel told everyone about their journey in this to heal the sick and reach the lost. The guys did a drama, and then followed the usual bit of confusion at the breakdown of the teams.

Three ladies and I

My team consisted of me and three older women Eva, Maria and Maj-Britt. Two of them turned out to belong to the same church, live on the same street, but without knowing each other. Speaking of large assemblies or providence of God. The third came far away from northern climes. All three had in common that they have a heart and a passion for God.

It started when I had to pray for the first two I asked. They both became better, but did not experience a complete healing. The other woman I addressed first said that she had not hurt anywhere, but when I mentioned that we offer hands-on and see many healings, she changed her mind and admitted that she was suffering from back pain. When I put my hands on her back and commanded the pain to leave, I asked how she felt? It was better and I asked a few more times and then told that it was Jesus who had healed her. She told me that she is a Muslim. But she also believes in Jesus according to the Qur’an. Then I gave her a business card to the website and told about the YouTube channel with over 130 videos about healings and miracles. She was very curious and seemed to not be able to wait to see the clips. Then I went with a sister at a time and tthey could heal two sick, and then I changed. There was sometimes long hours, but that we had to ask for someone, but then it hit, and then did it again. All three were given, however, to hearl a minimum of 2 persons each and everyone was more than pleased with the day.

Meeting people

Some special meeting people wEEe, when Mary healed the two Thais, who was selling wreaths at the river. It turned out that one of them was a Catholic and One a Christian. So they expressed themselves, Catholic, made the sign of the cross and received prayer. Both were cured after a prayer and totally amazed. One was healed from pain in the neck and the other from a sore shoulder. They wondered whether a Christian can learn this? Then I said that that was exactly what we did today. We disciple other Christians to preach Christ through signs and wonders.

Maj-Britt cured a young woman with injured knee. She first became better and after a second prayer, totally fine. Maj-Britt did not realize that the girl was healed, because the girl was shocked and exclaimed “this was scary.” I was preaching the good news of Jesus for her and her two girlfriends. All three were very receptive and interested. I experienced how God’s heart went out to them.

Reassembly

When coming together again all the teams could testify and it was as lovely as always. Peter preached to continue and there was room for questions which are also asked. Team leaders sent out his team members and healed the sick among them. Liberation and spiritual baptism took place. In parallel, some of us went to the lake and had baptism under the starlit sky. The guy was also baptized in the Spirit and began going up from the water with ease speaking in tongues.

Abraham’s team had the momentum in Gottsunda. They tried to avoid Muslims, but healed a Muslim girl who got better and better. The mother said, “pray a third time,” and when they did, she became completely healthy and suddenly the team was surrounded by the whole family, who were protective and curious. One more was cured and then the momentum going. Wonderfully!

Team TLR Sweden reconvened at home with me and Peter. We rejoiced at everything God did, and ate a good dinner together before we parted. What a soul satisfying weekend. Thank you Jesus all the glory to you!


3 Comments

Momentum i Montenegro och Albanien. Momentum in Montenegro and Albania.

 

Äntligen tillbaka i Adriatiska havet

Sanna och jag skulle stanna halva veckan och Peter och Vilho hela veckan. Väder och händelser blev därmed viktigare på kort sikt för Sanna och mig, medan lite regn och händelselöshet inte bekom våra män särskilt mycket. Jag var väldigt drivande att vi skulle åka till havet och bada, trots att fokus för resan naturligtvis inte var varken nöje eller turism. Jag fattade inte själv varför jag var så drivande, både mat och nöje för mig är att göra Guds vilja. På lördagen var vädret stekande hett runt 40 grader, så lite bad skulle oavsett passa utmärkt för de flesta. Det som sedan hände där var makalöst, Guds godhet i manifestation! Dels mindes jag plötsligt att jag längtat tillbaka till Adriatiska havet sedan i slutet av 80-talet, för att det var så vackert och vattnet så rent. Dels uppstod ett momentum när Sanna och jag botade människor till höger och vänster och slutligen leder jag två av killarna till Kristus på stranden. Så nöjet var helt på min sida när Guds godhet mot mig och människorna i Montenegro blev synlig. Gud hade tagit mig tillbaka till det Adriatiska havet. Precis som Guds godhet och närvaro omslöt mig, upptäckte jag att det rena vattnet i det vackra havet omslöt varje del av min kropp.

Vi hade kommit till havet ganska sent, eftersom vi först missionerade på en marknad i utkanten av huvudstaden. Peter och jag kom bort ifrån de andra och hamnade mitt i ett momentum, när speciellt Peter fick bota många sjuka och jag filmade. På stranden var det jag som botade många, men jag försökte involvera även Sanna, men hon predikade mycket även med ord. Vi tror på att predika de goda nyheterna både med ord och gärning precis som Paulus gjorde:

Romans 15:18-19
Jag vågar inte tala om annat än det som Kristus har utfört genom mig för att hedningarna skulle föras till lydnad, genom ord och gärning, genom kraften i tecken och under, genom Andens kraft. Så har jag från Jerusalem och runt omkring ända till Illyrien överallt predikat Kristi evangelium.

Peter fick vara med om flera tillfällen av momentum med Vilho och Anton under resterande del av resan. Många hem fick vi komma in i och många flockades kring oss för att bli botade. Evangelium om Jesus Kristus, Guds Son blev predikat!

Momentum vid havet

Efter ett första bad behövde Sanna och jag gå på toaletten. Sagt och gjort! Medan Sanna famlade efter Euro för att betala, frågade jag killen “har du någon smärta i kroppen”? Jag fick be för honom och han blev botad. Jag tror att det var från ett skadat knä. Sedan fick jag be för hans kompis, som också blev botad. Vad jag minns var det ryggsmärta han hade lidit av. Sedan ville de att vi skulle gå till deras chef 50 meter längre bort vid caféet. Vi gick först på toaletten och drog handdukarna tätt intill kroppen och följde sedan med. Väl medvetna om risken att de visade intresse för två utländska tjejer och inte för helandena. Men vi visste att både våra män och resten av teamet var i närheten. Så vi följde villigt med. Där fick vi fortsätta att be för människor, som blev helade till höger och vänster. Det var problem med axlar, mage, rygg etc.

Vi berättade sedan att det är Jesus som hade botat dem genom oss. Att de kan få och behöver syndernas förlåtelse och ett evigt liv.  De två killarna följde nu med oss till våra män och vi kunde ge dem våra visitkort. Jag frågade om de ville vända om till Gud, ta emot syndernas förlåtelse och följa Honom precis som vi gör? Det ville de och jag ledde dem därför i en frälsningsbön. Vi andedöpte dem och erbjöd dem dop i vatten. Det sista ville de inte, då detta var på deras arbetstid. Vi kom överens om att de skulle kontakta oss eller Anton. Gud jag ber, bevara dem!

Det finns mycket mer att berätta om vår missionsresa till Montenegro och Albanien. Jag har redan skrivit tre inlägg om resan, klicka på följande länkar Montenegro 1Montenegro 2 ,Montenegro 3 . Peter har producerat en video på YouTube Miracles in Montenegro and Abania. Detta inlägg blir det sista för den här gången, men vi kommer åka tillbaka till Montenegro och Albanien. Den mogna frukten i Albanien, de vänliga människorna och hungern efter Gud. De charmiga städerna på Balkan och källvattnet i Montenegro. Men framförallt de nya troende vi fått föda fram i Kristus och Anton på berget med de söta hundarna. Balkan vi kommer igen!

Finally back in the Adriatic Sea

Sanna and I would stay half the week and Peter and Vilho all week. Weather events became more important in the short term for Sanna and me, while little rain and no events did not bother our men very much. I was really driving that we would go to the sea and swim, although the focus of the trip, of course, was not either pleasure or tourism. I did not understand myself why I was so driven, both food and pleasure for me is to do the will of God. On Saturday the weather was scorching hot around 40 degrees, so little bath would matter fit well for most people. What happened there was incredible, the goodness of God in manifestation! Firstly I suddenly remembered that I longed back to the Adriatic Sea since the late 80th century, because it was so beautiful and the water so clean. Partly arose momentum when Sanna and I healed people right and left, and finally I lead two of the guys to Christ on the beach. So pleased was completely on my side when God’s goodness to me and the people in Montenegro became visible. God had taken me back to the Adriatic Sea. Just as God’s goodness and presence enveloped me, I discovered that the pure waters of the beautiful ocean engulfed every part of my body.

We had come to the sea rather late, since we first evangelized in a market on the outskirts of the capital. Peter and I came away from the others and got caught in a momentum, especially when Peter had heller many sick and I filmed. On the beach it was I who healed many, but I tried to involve Sanna, but she preached much even with words. We believe in preaching the good news with both words and deeds, just as Paul did:
Romans 15:18-19
For I will not venture to speak of anything except what Christ has accomplished through me to bring the Gentiles to obedience—by word and deed, by the power of signs and wonders, by the power of the Spirit of God—so that from Jerusalem and all the way around to Illyricum I have fulfilled the ministry of the gospel of Christ;

Peter was to experience several occasions of momentum with Vilho and Anton during the remainder of the trip. Many home we had to get into and many flocked to us to be healed. The gospel of Jesus Christ, the Son of God was preached!

Momentum at the seaside

After a first bath needed Sanna and I go to the bathroom. Said and done! While Sanna groped for the Euro to pay, I asked the guy “do you have any pain in your body?” I was praying for him and he was cured. I think it was from an injured knee. Then I had to ask for his buddy, who was also healed. What I remember was the back pain he had suffered. Then they wanted us to go to their boss 50 meters further at the cafe. We first went to the toilet and pulled the towels Close to the body, then followed. Well aware of the risk that they showed interest in two foreign girls and not for the healings. But we knew that both our hunnandes and the rest of the team was near. So we followed willingly. There we continue to pray for people who were healed right and left. There were problems with the shoulders, stomach, back, etc.

We were then told that it is Jesus who had healed them through us. That they can get and need forgiveness of sins and life everlasting. The two guys now followed us to our hunnandes and we could give them our business cards. I asked if they wanted to turn to God, receive forgiveness of sins and follow Him just as we do? There they wanted and I led them in a salvation prayer. We baptiten Them in the Spirit and offered them water baptism. The last thing they did not, though this was on their working hours. We agreed that they would contact us or Anton. God, I pray, preserve them!

There is much more to tell about our mission trip to Montenegro and Albania. I have already written three posts about the trip, click on the following link Montenegro 1 Montenegro 2 Montenegro 3rd Peter has produced a video on YouTube Miracles in Montenegro and Abania. This post will be the last for this time, but we will go back to Montenegro and Albania. The ripe fruit in Albania, the friendly people and the hunger for God. The charming towns of the Balkans and the spring water in Montenegro. But above all the new believers we have to give birth in Christ and Anton on the mountain with the cute dogs. The Balkans, we will come again!