throughsignsandwonders

Vara Jesu lärjunge idag


3 Comments

God’s touch. Guds beröring. Le contact de Dieu.

In English, på svenska, en français.

See previous blog post from France 2 weeks.

In a small town in the South of France

Even though the meeting was in full swing and the meeting room lay between our room and the bathroom, I said good night and closed the door. We were in a small town in southern France at a house church. After a busy day, after 1.5 weeks of intensive mission on the route, it became too much for me.

Brother Samir had addressed me in French and I asked what he said. He tried again and I asked what he said. This happened a number of times until he said “Are you tired Camilla? Have you forgotten the French?” Then I realized it was time to pull back.

God did wonders

It had been a wonderful day. I had successfully kickstarted the man in the house, along with a sister who just wanted to observe. At first, I healed a young man, and then he prayed for the rest, most of them being healed. I was able to record multiple videos and he even took the next step to ask people himself. We also met a woman of peace who wanted to meet again.

In the evening I would teach “the 4 soils”, but I thought no one listened, because I was the one speaking. Our friend Samir from Toulouse had said that I was like his mother and Peter as his big brother. Instead of being happy that he sees us as a family, I felt old. When we came here, there were no towels and I thought the lady in the house forgot, but she replied that she did not know if we needed any. In addition, some other small things happened, which meant I did not feel welcome.

Samir preached inspiring in the evening and the brothers Claude and Emmanuel shared their hearts. However, it felt like a traditional revival meeting, which I usually dislike (it’s in the box). I should instead think that these are people who are about to be lost for ever, as we are in the process of fishing. A man was baptized. Emmanuel shared “chess to salvation”, with another man and suddenly another wanted to be baptized. Finally, a third person was also baptized. I went into the bedroom because I was exhausted and I just couldn’t take it anymore. After awhile, Peter came in and was fascinated by the fact that two great miracles had passed through his hands.

I love the truth and I love the Bible. But I do not love the people, as much as God loves them, neither the unbelievers nor the saved. I love the truth that we should go out and make disciples, but the people themselves can be difficult. I feel sad and insufficient about it. In addition, I thought that Peter was dedicated only to others and that we did not have enough time together. Everything was simply tough, even though God did many wonders.

I was frustrated

When I woke up the next day, I told Peter that I was frustrated. I said many stupid things; that I did not feel welcome, that everything felt negative. I was told we would stay longer than planned, instead of going shortly after breakfast. It just got too much again. I did not want to stay, but just leave.

Peter pointed out that I was in the flesh, which made me even angrier. The truth was that I went out into the flesh when I became frustrated in the soul. I just did not know how to get out of it. Then he said that I had to be normal, when we were going to have breakfast. Obviously, I was supposed to be completely quiet. The lady said something nice to me and the Spirit came over me, which made me cry quite aloud. I asked Peter forgiveness and repented to God. God in His mercy restored me.

I took time with God in a prayer walk and time in the Bible, without feeling stressed and then self-time with Tabata (interval training). Had even thought about blogging, but then everyone started pulling me. We were going to celebrate communion together, have lunch and one with the other. So I gave up, but was refreshed in soul and body.

Peter taught that the letter kills and the Spirit gives life. I was again met by God and reminded that it is crucial that we pardon each other, without compromising on the truth. Siblings let us widen our hearts to each other and the great harvest. Note that you, like me, are not God. Take time for Christ and self-time, and He will fill you up and the risk that you “pull out of the Spirit” will be minimal.

Follow the blog by clicking “follow” on the bottom right and share with your friends.

Se föregående blogginlägg från Frankrike 2 veckor.

I en småstad i södra Frankrike

Trots att samlingen var i full gång och möteslokalen låg mitt emellan vårt rum och badrummet, sade jag godnatt och stängde in mig. Vi var i en liten stad i södra Frankrike hos en husförsamling. Efter en späckad dag, efter 1,5 veckas intensiv mission på resande fot, blev det för mycket för mig.

Broder Samir hade tilltalat mig på franska och jag frågade vad han sade. Han försökte igen och jag frågade vad han sade. Detta pågick ett antal gånger tills han sade “är du trött Camilla? Har du glömt franskan?” Då förstod jag att det var dags, att dra mig tillbaka.

Gud gjorde under

Det hade varit en superfin dag. Jag hade framgångsrikt kickstartat mannen i huset, tillsammans med en syster som bara ville se på. Först botade jag en ung man och sen fick han be för resten, vilka de flesta blev botade. Jag fick spela in flera videos och han fick även ta nästa steg att fråga själv. Vi mötte även en fridens kvinna som ville träffas igen.

På kvällen skulle jag undervisa om ”de 4 jordmånerna”, men jag tyckte att ingen lyssnade, eftersom det var jag som talade. Vår vän Samir från Toulouse hade sagt, att jag var som hans mamma och Peter som hans storebror. Istället för att bli glad, att han ser oss som familj, kände jag mig gammal. När vi kom hit, fanns inga handdukar och jag trodde frun i huset glömt, men hon svarade att hon inte visste om vi behövde några. Dessutom hände några andra småsaker, vilket gjorde att jag inte kände mig välkommen.

Samir predikade inspirerade på kvällen och bröderna Claude och Emmanuel delade sina hjärtan. Det kändes dock som ett traditionellt väckelsemöte, som jag får jag allergi av. Jag borde istället tänkt att detta är människor, som är på väg att gå förlorade, som vi håller på att fiska in. En man blev döpt. Emmanuel delade ”schack till frälsning”, med en annan man och plötsligt ville en till bli döpt. Till slut blev även en tredje person döpt.  Jag gick in i sovrummet, för jag var utmattad och orkade inte mer. Efter ett tag kom Peter in och berättade fascinerat, att två stora helanden hade skett genom hans händer.

Jag älskar sanningen och jag älskar Bibeln. Men jag älskar inte människorna, så mycket som Gud älskar dem, varken de ofrälsta eller de frälsta. Jag älskar sanningen att vi ska gå ut och att vi ska göra lärjungar, men människorna i sig kan vara jobbiga.  Jag känner mig ledsen och otillräcklig över det. Dessutom ansåg jag att Peter ägnat sig enbart åt andra och att vi inte fått tillräckligt med tid tillsammans. Allt var helt enkelt jobbigt, trots att Gud gjorde många under.

Jag var frustrerad

När jag vaknade dagen efter, berättade jag för Peter, att jag var frustrerad. Jag sade många dumma saker; att jag inte kände mig välkommen, att allt kändes negativt. Jag fick veta att vi skulle stanna längre än planerat, istället för att åka kort efter frukost. Det blev bara för mycket igen. Jag ville inte stanna, utan bara åka därifrån.

Peter påpekade att jag var i köttet, vilket gjorde mig ännu argare. Sanningen var att jag gått ut i köttet, när jag blev frustrerad i själen. Jag visste bara inte hur, jag skulle komma ur det. Sen sade han, att jag måste bete mig, när vi skulle äta frukost. Det är klart, jag hade tänkt vara helt tyst. Frun sade något fint till mig och Anden kom över mig, vilket fick mig att storgråta. Jag bad Peter om förlåtelse och omvände mig till Gud. Gud i sin barmhärtighet upprättade mig.

Jag tog tid med Gud på en bönepromensad och tid i Bibeln, utan att känna mig stressad och sedan egentid med Tabata (intervallträning). Hade även tänkt blogga, men då började alla dra i mig.  Vi skulle tillsammans fira nattvard, äta lunch och det ena med det andra. Så jag gav upp, men var uppfräschad i själ och kropp.

Peter undervisade att bokstaven dödar och Anden ger liv. Jag blev åter mött av Gud och påmind att det är avgörande att vi förbarmar oss, dock utan att kompromissa med sanningen. Syskon låt oss vidga våra hjärtan för varandra och den stora skörden. Notera att, du som jag, inte är Gud. Ta tid för Kristus och egentid, så fyller Han dina depåer och risken att du ”trillar ur Anden” blir minimal.

Följ bloggen genom att trycka på “follow” längst ner till höger och dela gärna med dina vänner.

Cliquez ici pour lire le précédent poste dans la série.

Dans une petite ville du sud de la France

Même si la réunion était en plein essor et la salle de réunion se trouvait entre notre chambre et la salle de bain, j’ai dit bonne nuit et fermé la porte. Nous étions dans une petite ville du sud de la France dans une église de maison. Après une journée bien remplie, après une semaine et demie de mission intensive sur l’itinéraire, c’était trop pour moi.

Le frère Samir s’est adressé à moi, en français et j’ai demandé ce qu’il a dit. Il a essayé à nouveau et j’ai demandé ce qu’il a dit. Cela s’est produit un certain nombre de fois jusqu’à ce qu’il ait dit: “Es-tu fatiguée Camilla? As-tu oublié le français?” Ensuite, j’ai compris qu’il était temps pour moi de me retirer.

Dieu a fait des prodiges

C’était une journée merveilleuse. J’ai réussi à “kickstarter” l’homme de la maison, avec une sœur qui voulait juste observer. Au début, j’ai guéri un jeune homme, puis il a prié pour les autres, la plupart d’entre eux furent guéris. J’ai pu enregistrer plusieurs vidéos et il est passé à l’étape suivante en abordant lui-même les personnes. Nous avons également rencontré une femme de paix qui voulait nous revoir.

Dans la soirée, je devais enseigner ”les 4 sols”, mais je pensais que personne n’écouterait, parce que c’était moi qui le faisait. Notre ami Samir de Toulouse avait déclaré que j’étais comme sa mère et Peter comme son grand frère. Au lieu d’être heureuse qu’il nous voie comme une famille, je me suis sentie âgée à ses yeux. Quand nous sommes arrivés ici, il n’y avait pas de serviettes à notre disposition et j’ai pensé que la femme de la maison les avait oubliées, mais elle a répondu qu’elle ne savait pas si nous en avions besoin. En outre, d’autres petites choses se sont passées, ce qui signifie que je ne me suis pas sentie bienvenue.

Samir, inspiré, prêcha le soir et les frères Claude et Emmanuel ont partagé leurs cœurs. Cependant, c’était comme une réunion de réveil traditionnelle, ce que je n’aime pas généralement (c’est dans la boîte). J’aurais dû plutôt penser que ce sont des personnes qui sont sur le point d’être perdues pour toujours, et que nous sommes dans le processus de pêcher. Un homme a été baptisé. Emmanuel a partagé «l’échec du salut» à un autre homme et tout à coup un autre a voulu être baptisé. Enfin, une troisième personne a également été baptisée. Je suis allée dans la chambre parce que j’étais épuisée et que je n’en pouvais plus. Après un certain temps, Peter est entré et était fasciné par le fait que deux grands miracles ont passé par ses mains.

J’aime la vérité et j’adore la Bible. Mais je n’aime pas les gens, autant que Dieu les aime, ni les incroyants ni les sauvés. J’aime la vérité que nous devons sortir et faire des disciples, mais les gens eux-mêmes peuvent être difficiles. Je me sens triste et pas à la hauteur à ce sujet. En plus, je pensais que Peter était dédié uniquement aux autres et que nous n’avions pas assez de temps ensemble. Tout était pénible, tout simplement, même si Dieu avait fait beaucoup de prodiges.

J’étais frustrée

Quand je me suis réveillée le lendemain, j’ai dit à Peter que j’étais frustrée J’ai dit beaucoup de choses stupides; que je ne me sentais pas la bienvenue, que tout était négatif. On m’a dit que nous allions rester plus longtemps que prévu, au lieu d’aller tout de suite après le petit-déjeuner. C’en était trop encore. Je ne voulais pas rester, mais je voulais juste partir.
Peter m’a souligné que j’étais dans la chair, ce qui m’a rendu plus en colère. La vérité est que j’étais dans la chair quand j’étais frustrée dans l’âme. Je ne savais pas comment m’en sortir. Puis il m’a dit que je devais être normale quand nous allions prendre le petit déjeuner. De toute évidence, j’étais censée être complètement silencieuse. La dame m’a dit quelque chose de gentil et l’Esprit est descendu sur moi, ce qui m’a fait pleurer assez fort. J’ai demandé à Peter pardon et je me suis repentie devant Dieu. Dieu dans sa miséricorde m’a restaurée.

J’ai pris du temps avec Dieu dans une marche de prière et un temps dans la Bible, sans me sentir stressée et ensuite dans l’après-midi avec Tabata (formation à l’intervalle). Je pensais même à travailler sur mon blog, mais tout le monde voulait m’avoir avec eux. Nous allions célébrer la communion ensemble, déjeuner l’un avec les autres. J’ai donc abandonné, et j’ai été rafraîchie dans mon âme et mon corps.

Peter a enseigné que la lettre tue mais l’Esprit vivifie. J’ai été de nouveau rencontrée par Dieu et m’a rappelé qu’il est essentiel que nous nous pardonnions sans compromettre la vérité. Frères et sœurs élargissons nos cœurs les uns envers autres et à la grande moisson. Notez que vous, tout comme moi, nous ne sommes pas Dieu. Prenez du temps pour Christ et pour vous-mêmes et il vous remplira et le risque que vous ”sortiez de l’Esprit” sera minime.
Suivez le blog en cliquant sur “follow” en bas à droite et partagez s’il vous plaît avec vos amis.

Advertisements


Leave a comment

I do not lead. Jag leder inte.

Talking walk

Romans 8:14
For all who are led by the Spirit of God are sons of God.

On the go in the woods

Peter and I were out in the woods. Usually it is he who goes before and me after. This sometimes annoys him. He thinks we look certain couple, where the man walks before and the woman subjected follows long after.

Irritated, he suddenly insisted that I should take the lead. What then happened was a telling picture of how it should look when we follow Jesus.

Namely, I continued walking and he went with me, but on every road trip I stopped for guidance. Should I continue, fold or wait? I listened with big ears and patient mindedness.

The question is why I did not just go anywhere. And why did I go so safely on the road when no road crossing appeared?

The answer was that Peter as a leader had told me to take the lead. So, as long as he did not say anything else, just keep going. If, on the other hand, I came across a cross road, I could not make my own decision because he was leading.

Follow the Lamb

This became such a nice picture of being a disciple of Jesus and following the Lamb, where the Lamb goes. I do not own my life, He bought me and I have died to my selfish nature and now I do not live, but He lives in me. I am Hid and He is mine.

Are you your own? Or do you belong to Him? In that case, stop fight and incline your heart. Sacrifice the self-life daily. The ego is our foul enemy. It drives us to live a life with ourselves at the center. Realize that it is not the sun that circles around the earth, but the earth around the sun (see poem).

There is a price to pay and it is not to decide for yourself, but to follow Him who decides. He said to go, but at the crossroads it’s time to listen. In what direction does he lead us to take the next step or if it is time to stop or turn around.

 

Talande promenad

Romans 8:14
Ty alla som drivs av Guds Ande är Guds söner.

På gång i skogen

Peter och jag var ute och gick i skogen. Som oftast är det han som går före och jag efter. Detta retar ibland upp honom. Han tycker vi ser ut som vissa par, där mannen går före och kvinnan undergivet följer långt efter.

Uppretat, insisterade han plötsligt på att jag skulle ta täten. Vad som då inträffade, blev en talande bild på, hur det borde se ut, när vi följer Jesus.

Nämligen travade jag på och han gick med mig, men vid varje vägskäl stannade jag upp för att få vägledning. Skulle jag fortsätta, vika av eller vänta? Jag lyssnade in med stora öron och tålmodigt sinnelag.

Frågan är varför jag inte bara gick på åt vilket håll som helst? Och varför jag gick så tryggt på vägen, när inget vägskäl dök upp?

Svaret var att Peter som ledare, hade sagt till mig att ta täten. Så, så länge han inte sade något annat, var det bara att fortsätta att gå. Kom däremot ett vägskäl kunde jag ju inte ta ett eget beslut, eftersom han leder.

Följ Lammet

Detta blev en så fin bild på, att vara en Jesu lärjunge och följa Lammet, dit Lammet går. Jag äger inte mitt liv, Han har köpt mig och jag har dött till min själviska natur och nu lever inte jag, men Han i mig. Jag är Hans och Han är min.

Är du din egen? Eller tillhör du Honom? I så fall sluta konstra och böj ditt hjärta. Offra egenlivet dagligen. Egot är nämligen vår lömskaste fiende. Det driver oss att leva ett liv med oss i centrum. Inse dock att det är inte solen som kretsar kring jorden, utan jorden kring solen (se poem).

Det finns ett pris att betala och det är att inte bestämma själv, men följa Honom som bestämmer. Han har sagt gå, men vid vägskälen är det dags att lyssna in. I vilken riktning han leder oss till att ta nästa steg eller om det är dags att stanna upp eller vända om.

 


2 Comments

Children in house church, part 1. Barn i husförsamling, del 1.

Clic here to read part 2.
Klicka här för att läsa del 2.

But how are you doing with the kids?

Written by Helena Cashin, Simple Church Uppsala.

There is a lot to say about children and house congregation, but in this article I will limit myself to saying something about why it is important that we meet together, regardless of age, and how it can work well.

Sometimes when we meet as a congregation, we are reminded that we meet in Jesus’ presence, like a spiritual family, on a mission. It’s both a vision of what we want to be, a reminder of why we meet and some of the motivation why we do not want to divide ourselves by age (not always at all, read on, I’ll develop this). We are a family and the family consists of people of different ages.

For this to work, we need adults to think about how we look at the children, their relationship with Jesus and their faith. If we believe that the same Holy Ghost is living in us adults live in the children, and that they love and follow the same Jesus as us, so does our faith equal the faith of the children. We can all, regardless of age, teach each other what it means to be a disciple. Most of us adults have more theoretical knowledge than the children and we have a responsibility to set limits and draw limits.

As a parent, my prayer and what I long for our children to get to know, love, and follow Jesus. Me and my husband pray and long for our children to experience what it means to live with Jesus. And to learn this, they must see what it means. Someone has to show them that life. When our children see us pray, read the Bible, praise and love each other as disciples, they will see and experience life as a disciple. We are disciples who train disciples and our children are some of the disciples we train to become a disciple trainer.

Men hur gör ni med barnen?

Skrivet av Helena Cashin, Simple Church Uppsala 

Det finns mycket att säga om barn och husförsamling men i denna artikel ska jag begränsa mig till att säga något om varför det är viktigt att vi möts tillsammans, oavsett ålder, samt hur det kan fungera praktiskt.

Ibland när vi möts som församling brukar vi påminna oss om att vi möts i Jesu närvaro, som en andlig familj, på ett uppdrag. Det är både en vision om vad vi vill vara, en påminnelse om varför vi träffas och en del av motivationen till varför vi inte vill dela upp oss utifrån ålder (inte hela tiden i alla fall, läs vidare så utvecklar jag detta). Vi är en familj och familjen består av människor i olika åldrar.

För att detta ska fungera behöver vi vuxna fundera över hur vi ser på barnen, deras relation till Jesus och deras tro. Om vi tror att samme Helige Ande som bor i oss vuxna bor i barnen och att de älskar och följer samme Jesus som oss så gör det vår tro likvärdig barnens tro. Vi kan alla, oavsett ålder, lära varandra i vad det innebär att vara lärjunge. De flesta av oss vuxna har mer teoretisk kunskap än barnen och vi har ett ansvar för att sätta ramar och dra gränser.

Som förälder är min bön och det jag längtar efter att våra barn ska lära känna, älska och följa Jesus. Jag och min man ber och längtar efter att våra barn ska få uppleva vad det innebär att leva med Jesus. Och för att lära sig detta måste de få se vad det innebär. Någon måste visa dem det livet. När våra barn ser oss be, läsa Bibeln, lovsjunga och älska varandra som lärjungar så får de se och uppleva livet som lärjunge. Vi är lärjungar som tränar lärjungar och våra barn är några av de lärjungar som vi tränar till att bli lärjungatränare.


Leave a comment

Håller du fast? Do you hold on?

att Gud är god?

Oavsett vad som händer i ditt liv, är Gud för dig?

  1. Helt igenom värdig
  2. Fullständigt underbar
  3. Självaste skönheten

Jag hade erfarit tuffa ting med min första man, som blev sjuk och dog. Jag hade barnsligt utgått ifrån och trott att som frälst, inget ont skulle kunna hända, så länge jag håller fast vid Gud. Men det ofattbara hände när min man inte blev frisk, inte väcktes från de döda, utan dog. Han blev runt 40, i en kropp som såg ut som hans morfars, som 80-åring. Människor runtomkring mig, både frälsta och ofrälsta, grät med mig, höll mig i handen och lät mig sörja klart.

Sen kom en dag när sorgen flytt och en ny tid skulle ta vid. Då upptäckte jag, när högtalarna i kyrkan skrålade denna lovsång, att jag inte alls höll fast vid hans fullkomliga godhet, utan troligen undermedvetet börjat skylla på Gud. Den Helige Ande är så noggrann och nådefull, så Han prickade mitt hjärta och gav mig ånger till sinnesändring. Jag föll skuldmedvetet i Hans famn och Han lyfte av mig mina synder och renade åter mitt hjärta fullkomligt rent.

Hur är det med dig?

Gråt med dem dem gråter, gläd dig med dem som är glada och be för dem som lider, men kom ihåg att Gud är enbart god. Allt gott kommer från Honom. Det finns varken förändring eller mörker i Honom. Man kan lita på Honom och att Han är god.

Gud är inte bara god mot andra och det yttrar sig inte heller slumpmässigt. Han är kärlek, Han är helig och Han är god. Se du till att du bara fortsätter tillbe, älska och lyda Honom.

Kan du från ditt hjärta sjunga med i denna lovsång? Om inte vänd om och låt helga dig. Ditt hjärta behöver bevaras vitt som snö.

“Altogether worthy
Altogether lovely
Altogether beautiful to me”

that God is good?

No matter what happens in your life, is God to you?

  1. Altogether worthy
  2. Altogether wonderful
  3. Altogether beautiful

I had experienced tough things with my first husband, who became ill and died. I had childishly assumed and believed that when saved, nothing bad could happen, as long as I cling to God. But the unthinkable happened when my husband was not healed, not raised from the dead, but died. He was around 40, in a body that looked like his grandfather, when 80-year-old. People around me, both saved and unsaved, cried with me, held my hand and let me mourn clear.

Then came a day when grief fled and a new era would begin. Then I discovered, when the speakers in the church shouted this song, I’m not at all stuck to His utter goodness, but probably subconsciously started blaming Him. The Holy Spirit is so thorough and merciful, so He dashed my heart and gave me regret to repentance. I fell guiltily in His arms and He lifted me off my sins and cleansed again my heart completely clean.

How are you?

Weep with them that weep, rejoice with those who rejoice and pray for those who suffer, but remember that God is only good. All good things come from Him. There is no change or darkness in Him. You can trust Him and that He is good.

God is not only good to others and it manifests itself not random. He is love, He is holy and He is good. Make sure that you only continue to worship, love and obey Him.

Could you from your heart sing in this song of praise? If not reversed, and let sanctify you. Your heart needs to be preserved as white as snow.

“Altogether worthy
altogether lovely
Altogether beautiful to me ”

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 


Leave a comment

Håller frälsningen? Is salvation? 

Vad bär dig?

En vänninna berättade om en händelse tidigt i livet, när hon som 3-åring på söndagsskolan, såg en bild som visuellt målades upp av något blodrött, som ersattes av ett kors, vilket tvättade allting vitt och rent.

Bibelordet lästes upp:
Joh 1:29b
Se Guds lamm, som tar bort världens synd.

Detta är en Guds-upplevelse, som hon aldrig kommit ifrån. Det är en erfarenhet som kommer att bära henne ända in i mål. Ett av hennes barn har dock lämnat sin tro och förklarar bort både bönesvar och tungotal. Tonåringen menar att allt gott kan hända ändå, vilket visserligen är sant, eftersom Gud låter solen gå upp över både onda och goda. I mitt huvud började tankarna spinna, om vad som bär min tro och vad som bär andras?

För mig är det ingen enskild upplevelse, utan en erfarenhet av Gud när han frälste mig, följt av Ordet som ständigt uppenbaras för mig av Anden och bönesvar i svåra tider. När jag inte haft ett möte med Gud och jag behöver bli mättad på insidan, har jag kommit inför tronen och Jesus har alltid mött med mig. När jag närmar mig Gud, närmar han sig mig. 

Jag frågade Peter samma sak och han svarade att han visserligen haft starka upplevelser med Gud, men det som bär är ett beslut han tagit, en process han gått igenom samt att Gud visat sig vara verklig i hans liv. Gud har visat sig, när Han sökt Honom.

Hur är det med dig, vad är det som bär dig? Ta en liten stund och reflektera, så att det inte visar sig att du byggt taket före grunden eller på sanden istället för på Klippan. Jesus säger att den som hör och gör bygger på Klippan. För stormen kommer alltid komma. Det gäller att vara förberedd.

Vänd om till Gud

Oavsett erfarenhet och känslor, så är det ett beslut att följa Jesus, som måste  bära dig och mig. Men nu är det en levande Gud vi tror på, så om du inte erfar Honom i ditt liv, så missar du något. Han finns och längtar efter ditt hjärtas rop, när djup ropar till djup. Låt Gud mätta ditt begär med sitt goda. En sak som du och jag inte kan göra, men Han är bäst på. Det är att frälsa. Det är i en genre Gud är Enastående, utan konkurrens!

Erkänn, att du bara är människa och låt Gud vara Gud i ditt liv. Det handlar varken om slumpen eller tur. Det handlar inte om din styrka eller skicklighet, men det handlar om Jesus och det Han gjort. Det handlar om att vi alla behöver en frälsare och Han har gjort det. Vi är alla syndare och fläckade av synden, men Jesus har betalat priset och tvättar oss rena.

Jesus bär mig

Jesus är det som bär mig, tron på Jesus är det som håller i längden. Hans hand och Hans kärlek omsluter och frälser mig. Han har gjort det, jag har tagit emot den fria gåvan och jag har tagit beslut att följa Honom. Han är en levande Gud och jag har en levande relation med Honom. Han är inte död, Han lever. Han var död, men se Han lever.  Böj ditt hjärta och ta emot välsignelsen. Ta emot livet. Ta emot Gud. Det är oerhört. Vilken gåva. Fritt och för intet. Du behöver bara ge ditt liv.

What carries you?

A friend of mine told me about an incident early in her life, when she was 3 years old at Sunday school, she saw a picture that visually painted by some blood red, which was replaced by a cross, which washed everything white and clean.

Scripture was read out:
John 1: 29b
Lamb of God, who takes away the sin of the world.

This is a God-experience, which she never can leave. It is an experience that will carry her all the way to the finish. One of her children have left faith and explains away both prayeranswers and speaking in tongues. The teenager says that all good things can still happen, which is certainly true, because God causes the sun to rise on the evil and the good. In my head began to spin the mind, what carrying my faith and what others?

For me it is no individual experience, but an experience of God when He saved me, followed by the Word that constantly is revealed to me by the Holy Spirit and answers to prayer in difficult times. When I had not a meeting with God and I have needed to be saturated on the inside, I have come before the throne and Jesus have always met with me. As I approach God, He approaches me.

I asked Peter the same question and he replied that he indeed had strong experiences with God, but what is carrying is a decision he has taken, a process he went through and God proved to be true in his life. God has shown Himself, when he sought Him.

How about you, what is it that carries you? Take a moment and reflect, so it does not show that you built the roof before the foundation or on the sand instead of the rock. Jesus says that those who hear and do build on the Rock. For the storm will always come. It is important to be prepared.

Turn back to God

Regardless of experience and emotions, so it is a decision to follow Jesus, which has to carry you and me. But now it is a living God that we believe in, so if you do not experience Him in your life, you’ll miss something. He is longing for your heart cries, when deep calls to deep. Let God fill your desires with good things. One thing that you and I can not do, but He is best at. It is to save. It is a genre without competition, where God is Outstanding!

Admit it, you’re only human, and let God be God in your life. There is no question of chance or luck. This is not your strength or skill, but it is about Jesus and what He has done. It is that we all need a Savior, and He has done it. We are all sinners and defiled with sin, but Jesus has paid the price and washes us clean.

Jesus carries me

Jesus is carrying me, belief in Jesus is what endures. His hand and His love envelops and saves me. He has done it, I have received the free gift and I have taken a decision to follow Him. He is a living God and I have a living relationship with Him. He is not dead, He is alive. He was dead, and behold, He is alive. Bend your heart and receive the blessing. Receive life. Receivie God. This is wonderful. What a gift. Free and for nothing. You just need to give your life.


Leave a comment

Han har gjort det! He has Done IT!

Korset höjer sig över historien

Det är fullbordat, Jesus har gjort det. Den gärning som var profeterat om, den är gjord. Den gärning allt försonas igenom, den är klar. Allt är förberett och bordet är dukat. Vi kan inte lägga till något och inte heller dra ifrån något. Det handlar om Jesu gärning på Golgata, då Han lydde Fadern in i döden och offrade sig själv för dig och mig. Han är Guds offerlamm, som utplånar världens synd. Var och en som tror på honom, ska inte gå förlorad men ha evigt liv.

Det står ett kors som sätter en gräns för syndens och dödens makt i våra liv. Vi behöver bara böja våra hjärtan, göra en u-sväng 180 grader och ta emot den fria gåvan att tro på Jesus och den gärning Han gjorde för 2000 år sedan. Så vad ska vi göra? Inget, bara tro på den gärning Jesus gjort. Böj ditt hjärta och erkänn att du har syndat. Du har gått din egen väg och inte trott på Honom. Jag gick min egen väg och trodde inte på Gud. En dag förstod jag att Han finns. Jag blev förkrossad och vände om från min egen väg och valde att tro på Honom. Jag valde att följa Honom ända in i döden. Jag dog från mitt eget och lever nu för Gud.

Ta upp mitt kors dagligen

Men, det är en daglig övning att kontinuerligt ta upp mitt kors och följa Honom, så länge jag vandrar på denna jord. Syndakroppen är avklippt, men finns ännu i mina lemmar, vilket ibland gör att jag väljer syndens, vilket är dödens väg. Men jag kan välja att följa Anden och min nya natur. I mitt hjärta finns bara renhet och Guds Ande bor i mig. Jag behöver ständigt dö bort från mitt ego och min bortvändhet från Gud. Jag behöver istället vända mig till Honom i tillbedjan och göra mig mer och mer beroende av Honom. 

Ge för att få?

Men, samtidigt behöver jag inget göra som frälst. Han har gjort det. Allt är klart! Frälsning, helande och rikedom. Allt jag behöver har Han köpt åt mig och det ingår i det Nya förbundet i Jesu blod. Men om jag ger så får jag mer? Om jag ger tionde så öppnas himlens fönster över mig! Om jag inte ger, drabbas jag av förbannelse? Nej, förbannelsen är bruten över mitt och ditt liv.

Jag behöver inte ge, hjälpa eller förlåta. Men jag vill i min nya natur ge, hjälpa och förlåta. Jag vill be och jag viIl lyda. Så allt jag gör, gör jag inifrån mitt hjärta, allteftersom nåden verkar i mitt liv. Jag ger inte för att få, men för att kärleken gör mig generös och Anden manar mig. Jag har ändå allt i Kristus, precis som liljorna på marken är klädda bättre än konung Salomo i all sin härlighet. Liljorna tar bara emot livets gåva och lever sen ut sitt liv i blomstrande majestät. 

Cross rises above history

It is finished, Jesus has done it. The act that was prophesied, it’s made. The deed everything is reconciled through, it’s finished. Everything is ready and the table is set. We can not add anything and will not subtract anything. It is about Jesus’ act at Calvary, when He obeyed the Father in death and sacrificed Himself for you and me. He is God’s sacrificial lamb, which obliterates sin of the world. Everyone who believes in Him shall not perish but have eternal life.

It is a cross that sets a limit on the power of sin and death in our lives. We just need to bow our hearts, make a U-turn 180 degrees and receive the free gift of faith in Jesus and the deed He did 2000 years ago. What should we do? Nothing, just believe in Jesus deed done. Bend your heart and admit you have sinned. You’ve gone your own way and not believed in Him. I went my own way and did not believe in God. One day I realized that He exists. I was devastated and turned from my own path and chose to believe in Him. To follow Him even unto death. I died from my own, and now live for God.

Take up my cross daily

Though it is a daily practice to continually take up my cross and follow Him, as long as I walk this earth in this time. Sin body is cut off, but is still in my members, which sometimes makes me choose sin, which is the path of death. But I can choose to follow the Spirit and my new nature. In my heart there is only purity and God’s Spirit abides in me. I need to die to my ego and my way of turning away from God and instead turn to Him in worship. Make me dependent on God.

Give to recieve?

But, at the same time I do not need to do anything as saved. He has done it. Everything is clear! Salvation, healing and wealth. All I need, He bought for me and is part of the New Covenant in the blood of Jesus. But if I give I get more? If I give tithes to open the windows of heaven above me! If I do not give, I suffer the curse? No, it’s broken over my life.

I don’t have to give, help, or forgive. But I want to in my new nature give, help and forgive. I want to pray and obey. So everything I do from within, as the grace working in my life. I do not give to get, but for that love makes me feel generous, and the Spirit prompts me. I have still all things in Christ, just like the lilies of the field are dressed better than King Solomon in all his glory. The lilies will only receive the gift of life and then live out  life in  flourishing majesty.


1 Comment

Varför stympa evangelium? Why mutilate the gospel?

 

Vattendopet i Jesu namn

Det var otänkbart, för de första lärjungarna, som alla var judar, att inte döpa sig som gensvar på sin tro på Jesus. Det första de gjorde, efter de gjort sinnesändring och tagit emot trons gåva i sitt hjärta, var att låta döpa sig i Jesu namn. Att hävda att det räcker med en frälsningsbön, enligt Rom 10:9-10 var inte aktuellt. När de vände om från sin egen väg och började tro på Jesus, lät de alla döpa sig i Hans namn.

Olika meningar – en Sanning

En del menar att dopet ingår i frälsningen, en del menar att det är en symbol och en del menar att det innebär att man kapar banden till världen och lämnar sig helhjärtat  till Jesus. När muslimer och häxor omvänder sig och börjar tro på Jesus, utan att döpa sig, blir det inte lika mycket uppståndelse, som när de med dopet öppet visar att beslutet de tagit verkligen gäller.

Jag har inte landat i min syn på vad Gud gör i dopet, men ett är säkert och det är att som Jesu lärjunge ingår det i efterföljelsen att låta döpa sig. Det är responsen på att börja tro på Honom. Bibeln säger i Apostlagärningarna, att Gud lade till människor till sin församling, när de kom till tro och lät döpa sig. Visst, det är bara nåd och genom tron frälsningen sker, eftersom den är helt beroende på, den gärning Gud gjorde genom Jesus; när Han dog, begravdes och uppstod på tredje dagen. Han är Guds offerlamm som har utplånat världens synd. Vilken gärning ska vi göra? frågade lärjungarna. Jesu svarade “tro på den gärning jag gör”. Mose kom med lagen och Jesus kom med nåden och sanningen. Vi blir inte frälsta genom att hålla lagen, men genom att tro på och hålla oss till Honom, som fullkomnade lagen, nämligen Guds egen Son.

De goda nyheterna handlar om att Gud älskade världen så mycket, att Han sände sin ende Son, för att frälsa oss. Han kom, Han dog och Han uppstod. Han dog i vårt ställe och uppstod i vårt ställe. Vi kan dö bort från vårt eget liv och leva för Honom. I dopet dör vi bort från synden och uppstår till nytt liv. Antingen som en symbol eller reellt. Han planterar sitt eget liv i oss och nu lever inte längre vi, men Han lever i oss. Allt handlar om att låta nåden göra sitt verk i oss. Vi behöver dö bort från egna prestationer samt leva för och genom Honom. Visst blir jag förlåten, försonad och född på nytt genom tron på honom. Men varför inte följa de första lärjungarnas exempel? I de fall vattendop i Jesu namn eller Andedop saknades, rättades det till. Se blogginlägg. Om vi blivit döpta utan tro i våra hjärtan eller utan att göra sinnesändring, så bör vi göra om det, eftersom då var det bara ett dopp i vatten. Och saknar vi någon del i paketet 1. omvändelse, 2. tro, 3. dop i vatten, 4. Andedop. Så rättar vi till det. Vi ska väl inte stycka evangelium, bara för att vi inte är överens om exakt varför och vad som händer i dopet?

Det vi ser är att Gud passar på att befria många från demoner och Andedöpa dem med tungor som tecken. Muslimer och häxor vaknar och blir oroliga. Det blir ett pris att betala, att göra sig till skådespel för världen. Men, Gud har lovat oss förföljelse, det är bara att vänja sig. Att lida förföljelse för Kristi namns skull, det är glädje, då Kristi Ande vilar över oss. Däremot läser jag inte i Bibeln att människor som lät döpa sig, blev befriade från demoner samtidigt. Det är viktigt att inte bygga en lära på erfarenheter, men inte heller begränsa Gud. Gud kan göra saker i dopet och brödsbrytelsen, utan att vi behöver skapa ramar för det. Gud låter sig inte stängas in i en box. Är det någon som tänker utanför boxen, så är det Han. Eller som en föreläsare sade häromdagen, det finns ingen box.

Teologi i all ära, men Gud har kallat oss till ett liv med honom. Bli verklig min vän. Behöver du följa de första lärjungarnas exempel? Gör det då. Låt döpa dig och döp sedan dina vänner och bekanta. Det handlar inte om dig eller mig, utan om andra och då främst om Jesus. Det handlar om Hans gärning och inte vår. Att Han ska få lön för sin möda.

Water baptism in Jesus’ name

It was unthinkable, for the first disciples, all of whom were Jews, not baptized in response to their faith in Jesus. The first thing they did after they made the change of mind and received the gift of faith in the heart, was to be baptized in Jesus’ name. To argue that it is sufficient to pray a prayer of salvation, according to Romans 10: 9-10 was not an issue. When they turned from their own way and began to believe in Jesus, they were all each one baptized in His name.

Different opinions – one Truth

Some believe that baptism is part of salvation, some argue that it is a symbol, and some believe it means cutting ties with the world and give themselves wholeheartedly to Jesus. When Muslims and witches repent and believe in Jesus, without being baptized, it will not be as much excitement as when the baptism openly show that the decision they have taken really counts.

I have not landed in my view of what God does in baptism, but one thing is certain and that is that as a disciple of Jesus, it is part of the way to be baptized. It is the response to begin to believe in Him. The Bible says in Acts, God put the people of his parish, when they came to faith and were baptized. Sure, it’s only grace and salvation by faith takes place, because it is completely dependent on the deed God did through Jesus; when He died, was buried and rose on the third day. He is God’s sacrificial lamb that has wiped out the world’s sin. What work do we do? asked the disciples. Jesus replied, “believe in the act, I do.” Moses came with the law and Jesus brought grace and truth. We are not saved by keeping the law, but by believing in and stick to Him who perfected the law, namely, God’s own Son.

The good news is that God loved the world so much that He sent His only Son to save us. He came, He died and He arose. He died in our place, and arose in our place. We can die to our own lives and live for Him. In baptism we die to sin and arise to new life. Either as an icon or real. He planted His own life in us and now we no longer live, but He lives in us. It’s all about letting grace do its work in us. We need to die to our own performance and to live for and through Him. Certainly I will be forgiven, pardoned and born again through faith in Him. But why not follow the first disciples’ example? In cases where the water baptism in Jesus’ name or the baptism of the Spirit was missing, one adjusted it. See blog post. If we are baptized without faith in our hearts or without change of mind, so we should do about it, because then it was just a dip in the water. And we miss any part of the package 1. repentance 2. faith, 3. baptism in water, 4. Spirit baptism. So we will rectify it. We’re not going to dismember the gospel, just because we do not agree on exactly why and what happens in baptism?

What we see is that God takes the opportunity to relieve many of the demons and the Spirit baptize them with tongues characters. Muslims and witches wake up and become anxious. There will be a price to pay, to make oneself the spectacle of the world. However, God has promised us persecution, it’s just getting used to. To suffer persecution for Christ’s name’s sake, there is joy, when the Spirit of Christ rests upon us. However I do not read in the Bible that people who were baptized, was freed from the demons at the same time. It is important not to build a doctrine on experience, but do not limit God. God can do things in the baptism and the breaking of bread, but we need not to create a framework for it. God does not shut up in a box. Is there anyone who thinks outside the box, it is He. Or, as one speaker said the other day, there is no box.

Theology in all its glory, but God has called us to a life with him. Become real friend. Need to follow the first disciples’ example? Do it then. Baptized, and then baptise your friends and acquaintances. It’s not about you or me, but for the others, mainly about Jesus. It’s about His work and not ours. He’ll get the reward for His effort.