throughsignsandwonders

Vara Jesu lärjunge idag


Leave a comment

Poor wells. Usla brunnar.

Stop sinning

If we once tasted that the Lord is good. Why run out and drink from the world’s rough wells? They leak and do pull us downwards and not upwards.

Nowhere in the Bible is it written that we should go our own way, that we will find salvation in the world, but us helping each other.

Our body is the temple of God and we shall not defile it.

When I became a widow, my world fell into pieces, but I held on to God, which is my rock. Yes, everything felt unreal, but the Bible and God stood fast. And sisters and brothers in Christ were there for me. Why seek help or fellowship outside?

Out, let’s go, to win souls for eternity, not to fix ourselves. Yes, the religion makes us bounce back and forth, but the most holy is open to each one of us. We belong to the saints and nobody is as holy as God is holy.

What we need is God. Heaven is open. The way is called Jesus. Through His blood we can come.

A blow to the jaw?

Sister and brother if you are in trouble, life sucks and you have a blow to the jaw. Your thirst or hunger can not be met by the world. You need God. Choose, as I did, to drink from the source of salvation. It gives joy and saturation in depth.

God is a good God who never abandons you. He is holy and does not exist deep into the wine glass, on a thundering dance floor or in mind-changing means.

I appeal to you, do not go on the way of sin, do not listen to the counsel of sinners. Stick to Jesus, the sacrificial lamb of God that died and arose for you and me. If you have already snuck off, regret and repent again.

Yes, I’m talking to you! And my heart bleeds.

Sluta synda

Om vi en gång smakat att Herren är god. Varför löpa ut och dricka ur världens usla brunnar? De läcker och drar oss neråt inte uppåt.

Inte nånstans i Bibeln står det att vi ska gå vår egen väg, att vi ska hitta frälsningen i världen, utan att vi ska hjälpa varandra.

Vår kropp är Guds tempel och vi ska inte besudla den.

När jag blev änka föll min värld i bitar, men jag höll mig till Gud, som är min klippa. Ja, allt kändes overkligt, men Bibeln och Gud höll. Och systrar och bröder i Kristus fanns för mig. Varför söka hjälp eller gemenskap utanför?

Ut ska vi gå, för att vinna människosjälar för evigheten, inte för att fixa oss själva. Ja, religionen gör att vi baxnar och slår bakut, men det allra heligaste är öppet för oss var och en. Vi tillhör de heliga och ingen är så helig som Gud är helig.

Vad vi behöver är Gud. Himlen är öppen. Vägen heter Jesus. Genom Hans blod kan vi komma.

En käftsmäll?

Syster och broder om du är i trubbel, hamnat i knipa eller livet suger och du fått en käftsmäll. Din törst eller hunger kan ändå inte mättas av världen. Du behöver Gud. Välj, som jag gjorde, att dricka ur frälsningens källa. Det ger glädje och mättnad på djupet.

Gud är en god Gud, som aldrig överger dig. Han är helig och finns inte i djupt ner i vinglaset, på ett dunkande dansgolv eller i sinnesförändrande medel.

Jag vädjar till dig, gå inte in på syndens väg, lyssna inte på syndares råd. Håll dig till Jesus, Guds offerlamm som dog och uppstod för dig och mig. Om du redan halkat snett, ångra dig och omvänd dig återigen.

Ja, jag talar till dig! Och mitt hjärta blöder.


Leave a comment

I do not lead. Jag leder inte.

Talking walk

Romans 8:14
For all who are led by the Spirit of God are sons of God.

On the go in the woods

Peter and I were out in the woods. Usually it is he who goes before and me after. This sometimes annoys him. He thinks we look certain couple, where the man walks before and the woman subjected follows long after.

Irritated, he suddenly insisted that I should take the lead. What then happened was a telling picture of how it should look when we follow Jesus.

Namely, I continued walking and he went with me, but on every road trip I stopped for guidance. Should I continue, fold or wait? I listened with big ears and patient mindedness.

The question is why I did not just go anywhere. And why did I go so safely on the road when no road crossing appeared?

The answer was that Peter as a leader had told me to take the lead. So, as long as he did not say anything else, just keep going. If, on the other hand, I came across a cross road, I could not make my own decision because he was leading.

Follow the Lamb

This became such a nice picture of being a disciple of Jesus and following the Lamb, where the Lamb goes. I do not own my life, He bought me and I have died to my selfish nature and now I do not live, but He lives in me. I am Hid and He is mine.

Are you your own? Or do you belong to Him? In that case, stop fight and incline your heart. Sacrifice the self-life daily. The ego is our foul enemy. It drives us to live a life with ourselves at the center. Realize that it is not the sun that circles around the earth, but the earth around the sun (see poem).

There is a price to pay and it is not to decide for yourself, but to follow Him who decides. He said to go, but at the crossroads it’s time to listen. In what direction does he lead us to take the next step or if it is time to stop or turn around.

 

Talande promenad

Romans 8:14
Ty alla som drivs av Guds Ande är Guds söner.

På gång i skogen

Peter och jag var ute och gick i skogen. Som oftast är det han som går före och jag efter. Detta retar ibland upp honom. Han tycker vi ser ut som vissa par, där mannen går före och kvinnan undergivet följer långt efter.

Uppretat, insisterade han plötsligt på att jag skulle ta täten. Vad som då inträffade, blev en talande bild på, hur det borde se ut, när vi följer Jesus.

Nämligen travade jag på och han gick med mig, men vid varje vägskäl stannade jag upp för att få vägledning. Skulle jag fortsätta, vika av eller vänta? Jag lyssnade in med stora öron och tålmodigt sinnelag.

Frågan är varför jag inte bara gick på åt vilket håll som helst? Och varför jag gick så tryggt på vägen, när inget vägskäl dök upp?

Svaret var att Peter som ledare, hade sagt till mig att ta täten. Så, så länge han inte sade något annat, var det bara att fortsätta att gå. Kom däremot ett vägskäl kunde jag ju inte ta ett eget beslut, eftersom han leder.

Följ Lammet

Detta blev en så fin bild på, att vara en Jesu lärjunge och följa Lammet, dit Lammet går. Jag äger inte mitt liv, Han har köpt mig och jag har dött till min själviska natur och nu lever inte jag, men Han i mig. Jag är Hans och Han är min.

Är du din egen? Eller tillhör du Honom? I så fall sluta konstra och böj ditt hjärta. Offra egenlivet dagligen. Egot är nämligen vår lömskaste fiende. Det driver oss att leva ett liv med oss i centrum. Inse dock att det är inte solen som kretsar kring jorden, utan jorden kring solen (se poem).

Det finns ett pris att betala och det är att inte bestämma själv, men följa Honom som bestämmer. Han har sagt gå, men vid vägskälen är det dags att lyssna in. I vilken riktning han leder oss till att ta nästa steg eller om det är dags att stanna upp eller vända om.

 


Leave a comment

My Actes 29. Mina Apostlagärningar 29.

Click here to read the previous posts about my Acts 29.

Click here to read previous posts from my friends’ Acts 29.

Jesus stories

It’s time to share some of my own Jesus stories, this time running out of this summer’s leave. I had decided to only do what God initiated and, moreover, be focused on revitalizing.

We are all called to live a life as in the Book of Acts and that is true especially for me that preaches it. Sisters and brothers in Christ, together we live out Acts 29 and together we write history.

At Arlanda

We were going to drop Alexanders luggage and searched for a delivery spot. When we finally found it, we discovered that there was a long line up and the airline did not do anything about it. I saw two flight attendants standing at an information desk and I asked them a bit upset why they only had one Queue open? And I really felt I was going to speak to them. They responded that they worked for another company. Then I understood that God gave me an opening to preach the gospel of Jesus Christ.

I asked if they had pain somewhere when they were working and standing all day long. Both acknowledged that they had pain in their backs. I told them that when I lay hands on people they get healthy. The blonde girl let me heal her straight away, but the veiled Muslim definitely declined. After some instances of hand laying, the pain disappeared. I then revealed that it was Jesus who healed her through me. She became happy and interested in knowing more, but received questions from other passengers. So I gave her our business card. The muslim, on the other hand, asked questions and made false statements about God. In addition, I was not allowed to touch her, even though her colleague had just been healed.

In Öregrund

An American preacher Tom Skarella visited us and we brought him to scenic Öregrund. We were all open to preaching the gospel, especially through signs and wonders. Both Peter and Tom cured some sick. I shared the gospel with three girls, none of whom were sick at all, but one was very interested. It was as if a magnet drew her to my words.

When I addressed them, she felt stupid that she did not recognize me. But I quickly explained that we actually did not know each other. In conclusion, I said that if we meet more times, hopefully to recognize each other and also remember Jesus.

In Uppsala

Peter and I chose to attend an evening at the Europe Conference on the Word of Life. It was an odd place for us to be at, but we felt we should go. We chose a seat at the back of the stands and I placed my outerwear on the chair next to it. After a while, we were all invited to come closer to each other so that those who came later could easily find a place. Then a couple moved closer to us. And it turned out that a woman who persistently had tried to get a hold of Peter for a few days through internet, but Peter had forwarded to others, suddenly was sitting right next to us among thousands of people. “Is it you from the YouTube, she cried surprised”? After the meeting we went outside the building and Peter threw out a demon from her. She fell to the ground and began to manifest before she was released.

I went and healed some Kurds or Iranians. I saw a foot in a bandage and could not take my eyes off the foot. Then I understood that it was God who wanted me to heal it. The woman was a believer and I did not have to convince her to pray. When I mentioned that people are being cured, when I lay hands on them, both she and the rest of the group were on. I began with a man with pain in the heel, who was completely astonished and walked back and forth speechlessly. Then I commanded the pain to disappear from her foot in the bandage. Even that pain disappeared and she became amazed. Then I could pray for a back that was cured and a neck. I gave them our business cards and invited them to watch healing videos. They became overjoyed and grateful. “Thank Jesus and not me,” I answered and returned to Peter.

Klicka här för att läsa föregående inlägg om mina Apostlagärningar 29.

Klicka här för att läsa föregående inlägg från mina vänners Apostlagärningar 29.

Jesusberättelser

Det är åter tid att dela några egna Jesusberättelser, som denna gång springer ur sommarens ledighet. Jag hade bestämt att endast göra det Gud initierade och för övrigt vara fokuserad på att ta in nytt liv.

Vi är alla kallade att leva ett liv som i Apostlagärningarna och det gäller i synnerhet mig som predikar det. Systrar och bröder i Kristus tillsammans lever vi Apostlagärningarna kapitel 29 och tillsammans skriver vi historia.

På Arlanda

Vi skulle lämna in Alexanders bagage och letade inlämningsställe. När vi äntligen hittat det, upptäckte vi att kön var slingrande lång och flygbolaget inte gjorde något åt det.  Jag såg två flygvärdinnor stående vid en informationsdisk och jag frågade dem lite upprört varför de endast hade en disk öppen? Jag upplevde verkligen att jag skulle prata med dem. De svarade mig att de arbetade för ett annat bolag. Då förstod jag att Gud gett mig en öppning att predika evangelium om Jesus Kristus.

Jag frågade om de hade ont nånstans, när de nu står och jobbar hela dagarna. Båda erkände att de hade smärta i ryggen. Jag berättade att när jag lägger händerna på människor blir de friska. Den blonda tjejen lät mig hela henne direkt, men den beslöjade muslimen avböjde bestämt. Efter några tillfällen av handpåläggning försvann smärtan. Jag avslöjade då att det var Jesus som helat henne genom mig. Hon blev glad och var intresserad att veta mer, men fick frågor från andra passagerare. Så jag gav henne vårt visitkort. Muslimen däremot ställde frågor och gjorde näsvisa påståenden om Gud. Jag fick dessutom absolut inte röra henne, oavsett att hennes kollega precis blivit helad.

I Öregrund

En amerikansk predikant Tom Skarella besökte oss och vi tog med honom till natursköna Öregrund. Vi var alla öppna för att predika evangelium och det särskilt genom tecken och under. Både Peter och Tom botade några sjuka. Jag delade evangelium med tre tjejer, varav ingen hade ont nånstans, men en var mycket intresserad. Det var som om en magnet drog henne till mina ord.

När jag tilltalade dem kände hon sig dum att hon inte kände igen mig. Men jag förklarade snabbt att vi faktiskt inte känner varandra. Avslutningsvis sade jag att om vi träffas fler gånger kommer vi förhoppningsvis att känna igen varandra och dessutom tänka på Jesus.

I Uppsala

Peter och jag valde att gå på ett kvällsmöte på Europakonferensen på Livets Ord. Det var en ovanlig plats för oss att bevistas på, men vi kände oss manade att gå. Vi valde en plats längst bak på läktaren och jag placerade mina ytterkläder på stolen bredvid. Efter ett tag uppmanades vi alla att sätta oss närmare varandra, så att de som kom senare lättare skulle kunna hitta en plats. Då flyttade sig paret vid vår sida närmare oss. Då visade det sig att en kvinna som ihärdigt hört av sig till Peter under några dagars tid, men Peter vidarebefordrat till andra, plötsligt sitter precis bredvid oss bland tusentals människor. “Är det du från YouTube, ropar hon överraskat “? Efter mötet gick vi utanför byggnaden och Peter kastade ut en demon ur henne. Hon föll till marken och började manifestera, innan hon blev befriad.

Jag passade på att bota några kurder eller iranier. Jag såg en fot i bandage och kunde inte ta ögonen från foten. Då förstod jag att det var Gud som ville att jag skulle hela den. Kvinnan var troende och jag behövde inte övertyga henne att få be. När jag nämnt att människor blir botade, när jag lägger händerna på dem, så var både hon och övriga i gruppen på. Jag började med en man med ont i hälen, som helt förundrad gick fram och tillbaka mållös. Sen befallde jag smärtan försvinna från hennes fot i bandaget. Även den smärtan försvann och hon blev förundrad. Sen fick jag be för en rygg som blev botad och en nacke. Jag gav dem vårt visitkort och uppmanade dem att se helandevideos. De blev överlyckliga och tacksamma. “Tacka Jesus och inte mig”, svarade jag och gick tillbaks till Peter.

 


Leave a comment

Vacation on the blog. Semester på bloggen. Les vacances sur le blog.

Holidays in July

I’m taking vacation from the blog during July. For those who are free and finally have time to read, there is a lot already written.

I encourage you to enjoy poems on the poetry page.

  1. The last poem. Where’s home?

Take note of various teachings and advices:

  1. Stay poor.

  2. Someone has paid.

  3. Mask falls.

  4. The clock is five to midnight.

  5. What Gospel?

  6. Demons flee.

  7. Do not despise healing.

  8. No matter where.

  9. This is the day.

  10. Be careful with your soul.

To acquaint yourself with simple Church:

  1. Devote yourselves. Hold on.

  2. Be church.

  3. Children in house church.

  4. Religious detoxification.

  5. USA 13. Sharing pearls.

  6. USA 5. We practised church.

  7. Build Church.

  8. Where life happens.

  9. Share life.

  10. Multiplication.

The latest posts about my life as in the Acts.

  1. Canada 1. A mustard seed.

  2. Portugal – Lisbon.

  3. Israel 2017

Semester i juli

Jag tar semester från bloggen under juli månad. För dig som är ledig och äntligen har tid att läsa, så finns det mycket redan skrivet.

Jag uppmuntrar dig att njuta av poesi på poesi-sidan.

  1. Senaste poemet. Var är hem?

Ta del av diverse undervisningar och förmaningar:

  1. Förbli fattig.

  2. Någon har betalt.

  3. Masker faller.

  4. Klockan är fem i tolv.

  5. Vilket evangelium?

  6. Demoner finns.

  7. Förakta inte helande.

  8. Oavsett var.

  9. Detta är dagen.

  10. Var försiktig med din själ.

Att förkovra dig avseende enkla församlingar:

  1. Devote yourselves. Håll fast. Vous

  2. Vara kyrka.

  3.  Barn i husförsamling.

  4. Religiös avgiftning.

  5. USA 13. Dela pärlor.

  6. USA 5. Vi hade kyrka.

  7. Bygga församling.

  8. Där livet händer.

  9. Dela livet.

  10. Multiplikation

De senaste inläggen om mitt liv som i Apostlagärningarna.

  1. Canada 1. Ett senapsfrö.

  2. Portugal – Lissabon.

  3. Israel 2017

Jours fériés en juillet

Je fais des vacances du blog en juillet. Pour ceux qui sont libres et enfin avoir le temps de lire, il y a déjà beaucoup d’écriture.

Je vous encourage à profiter des poèmes sur la page poésie.

Certains sont traduits en français. Voir ci-dessus en anglais et suédois.

Prenez note des différents enseignements et admonestations:

Certains sont traduits en français. Voir ci-dessus en anglais et suédois.

Pour vous améliorer en ce qui concerne les églises  simples:

Certains sont traduits en français. Voir ci-dessus en anglais et suédois.

Les derniers messages de ma vie dans les Actes.

Certains sont traduits en français. Voir ci-dessus en anglais et suédois.


Leave a comment

You ought to be teachers. Ni borde vara lärare. 

Hebrews 5:11 – 6:1
Of whom we have many things to say, and hard to be uttered, seeing ye are dull of hearing.

For when for the time ye ought to be teachers, ye have need that one teach you again which be the first principles of the oracles of God; and are become such as have need of milk, and not of strong meat. For every one that useth milk is unskilful in the word of righteousness: for he is a babe. But strong meat belongeth to them that are of full age, even those who by reason of use have their senses exercised to discern both good and evil.

Therefore leaving the principles of the doctrine of Christ, let us go on unto perfection; not laying again the foundation of repentance from dead works, and of faith toward God,

A Bible teacher should teach others how to teach. Of course the startkit for a new believer is to be shown how to read the bible, but after learning the basics you should keep on study unto perfection. There’s more than basic instructions for a Christian. And it’s not about just head knowledge but revelation that gives life. After you have become a disciple and learnt how to read the Bible and talk to God. You should yourself start making disciples and teach them the basics.

Anyhow the point I want to make is that the minister gift “teacher”, according to the letter to the Ephesians 4:1, should not spoon feed the small “sparrows”, but teach them how to teach the Bible to others. It’s all about the whole body of Christ maturing to full height.

Hebreerbrevet 5:11 – 6:1
Om detta har vi mycket att säga som är svårt att förklara, eftersom ni har blivit så tröga att lyssna.

Ty fast ni för länge sedan borde ha varit lärare, behöver ni någon som undervisar er igen i de första grunderna av Guds ord. Ni behöver mjölk, inte fast föda. Ingen som lever av mjölk är mogen för en undervisning om rättfärdighet. Han är ännu ett barn. Den fasta födan är till för vuxna, för dem som genom övning har fått sinnet skärpt till att skilja mellan gott och ont.

Låt oss därför lämna bakom oss de första grunderna i Kristi lära och föras till fullkomlighet. Låt oss inte på nytt lägga grunden med omvändelse från döda gärningar och tro på Gud,

En bibellärare bör lära andra hur de i sin tur ska lära andra. Självklart är starten att visa hur man läser bibeln, men efter att ha lärt dig grunderna, borde du fortsätta att studera till perfektion. Det finns mer än grunder i Bibeln för en kristen. Och det handlar inte bara om intellektuell kunskap, utan om uppenbarelse som ger liv. Efter att du börjat följa Jesus och lärt dig att läsa bibeln och prata med Gud, bör du själv göra lärjungar och lära dem grunderna.

Det jag vill belysa är att tjänstegåvan “lärare”, enligt Efesiebrevet 4:11, inte ska mata de “små sparvarna” med sked, men istället lära dem hur man lär ut Bibeln till andra. Det handlar om att hela Kristi kropp växer upp till full höjd i Kristus.


Leave a comment

Let my people go. Släpp mitt folk.

Let the prisoners loose

God says “let my people go”. It’s not about the body of Christ coming into freedom, because we are captured but because we need to be harvesters and bring the harvest in.

But we are in captivity of passivity and leaders lording over us. So yes we are in bondage and need to be set free, but the purpose is not us but the harvest of the still lost ones. The blind humanity whom God paid the ransom for.

Just as Moses said this, Peter did too at a national prayer day for pastors in Sweden a few years  ago. After delivering that message all doors seemed to close for us in Sweden. But God said Europe, North America and then another continent. After that callings started to come from North America in Canada and the United States. When a door closes God opens a window instead.

We have already trained people in Sweden, so there are others to do the job of preparing the workers here, and now God said equip at least one group of saints in every state of the United States of America. So we’re really busy with that job and it appears that the third continent is South America. We’ve been to Brazil in the spring and in the end of the year we go to Argentina.

The time is up (the time is 5 to midnight) and we need to be set free to harvest people for the kingdom. When the harvest is ripe it must be taken in otherwise it is destroyed.  Jesus is coming back soon and wants so many as possible to be ready working with Him in the common goal and mission to preach the good news.

What are you doing next?

We got the question yesterday, when visiting a fellowship in a small town in Sweden. What do you see is your next step? What is your task to do and accomplish in the kingdom? I said we are setting the captives free in the churches to become harvesters for Jesus. So your mission is to wake up the passive and sleeping body of Christ? No the mission is to bring in the harvest of people in the end times onto the ends of the earth. And then the end will come and the King return.

Matthew 24:14
And this gospel of the kingdom shall be preached in all the world for a witness unto all nations; and then shall the end come.

Släpp fångarna loss

Gud säger “låt mitt folk gå”. Det handlar inte främst om Kristi kropp, som kommer ut i frihet, för vi är fångar, men att vi behöver bli skördearbetare och bärga den mogna skörden.

Men vi är i fångenskap av passivitet och under ledare som regerar över oss. Så ja, vi är i fångenskap och måste bli satta fria, men syftet är inte oss utan skörden av de förlorade. Den blinda mänskligheten, som Gud betalade lösensumman för.

Precis som Moses sade detta gjorde Peter det på en nationell bönedag för pastorer i Sverige för några år sedan. Efter att ha levererat budskapet såg alla dörrar ut att stängas för oss i Sverige. Gud sade först Europa, sen Nordamerika och sedan efter det en annan kontinent. Då började samtal komma från Nordamerika i Kanada och USA. När en dörr stängs öppnar Gud ett fönster.

Vi har redan utrustat troende i Sverige, så det finns andra som kan träna arbetarna här och nu sade Gud att träna åtminstone en grupp heliga i varje stat i USA. Så vi är upptagna med det jobbet och det verkar som om den tredje kontinenten är Sydamerika. Vi har varit i Brasilien i våras och i slutet av året åker vi till Argentina.

Tiden är sen (klockan är 5 i tolv) och vi måste vara fria att skörda människor för Guds rike. När skörden är mogen måste den bärgas innan den förstörs. Jesus kommer snart tillbaka och vill att så många som möjligt är förberedda att arbeta tillsammans med Honom, för det gemensamma målet och uppdraget att predika evangelium.

Vad är ert nästa steg?

Vi fick frågan igår när vi besökte en kristen gemenskap i en liten stad i Sverige. Vad ser ni är ert nästa steg? Vad är er uppgift och vad vill ni uppnå i Guds rike? Jag svarade att vi sätter fångarna fria i kyrkorna och utrustar dem att bli skördearbetare för Jesus. Så är ert uppdrag att väcka Kristi passiverade kropp ur sömnen? Nej, uppdraget är att bärga skörden av människor i slutet av tiden till jordens yttersta gräns och när slutet kommer återvänder Messias.

Matteus 24:14
Och detta evangelium om riket skall predikas i hela världen till ett vittnesbörd för alla folk, och sedan skall slutet komma.


Leave a comment

Octopus and starfish. Bläckfisk och sjöstjärna.

In English, på svenska, bientôt en français 

Network of churches

How does your network of congregations work? Like an octopus or a starfish?

An octopus has many arms and a head. When persecution comes and an arm is injured or cut, a new arm grows. If two or more arms are injured, they grow out again, but if the head is killed, the whole organism dies. The octopus has a central brain and as long as the head is healthy it’s a fantastic creation, as well as a flexible model for a network.

A starfish is vigilant and easily adapts. When an arm is cut off, it grows again, but in addition, the cut-out forms a new organism. The more arms that are killed, the more starfish stars are created. In addition, there is no head to cut off, as the brain is decentralized in each arm. The only way a starfish can die though, is to take it out of the water, as we die if we are removed from Christ.

All heads of the earth can die, but our head as Church is Christ. Jesus as head has contact with each limb. So, even if we have decentralized churches with regard to earthly heads, it is centralized just like an octopus, but with a spiritual head Christ who can not die.

Thus, a network based on relationships as a starfish is preferable with Jesus as the only head. How does your network function?

See previous blog post by Richard Cruz.

Nätverk av kyrkor

Hur fungerar ditt nätverk av församlingar? Som en bläckfisk eller en sjöstjärna?

En bläckfisk har många armar och ett huvud. När förföljelse kommer och en arm skadas eller skärs av, växer en ny arm ut. Om två eller flera armar skadas växer de ut igen, men om huvudet dödas, dör hela organismen. Bläckfisken har en central hjärna och så länge huvudet är friskt är det en fantastisk skapelse, precis som en flexibel modell för ett nätverk.

En sjöstjärna är på tå och anpassar sig lätt. När en arm är avskuren växer den ut igen, men dessutom bildar den avklippta armen en ny organism. Ju fler armar som dödas, desto fler sjöstjärnor skapas. Dessutom finns det inget huvud att skära av, eftersom hjärnan är decentraliserad i varje arm. Det enda sättet en sjöstjärna kan dö på är att ta upp den ur vattnet, precis som vi dör om vi lämnar Kristus.

Alla jordiska huvuden kan dö, men vårt huvud som församling är Kristus. Jesus som huvud har kontakt med varje lem. Så, även om vi har decentraliserade kyrkor avseende jordiska huvuden, är det centraliserat precis som en bläckfisk, men med ett andligt huvud, Kristus som inte kan dö.

Således är ett nätverk baserat på relationer, som en sjöstjärna, att föredra, med Jesus som enda huvud. Hur fungerar ditt nätverk?

Se tidigare blogginlägg av Richard Cruz.